I artikeln som presenteras nedan kommer ämnet Allergisk rinit att behandlas ur olika perspektiv och tillvägagångssätt. Dess ursprung, dess utveckling över tiden och dess betydelse idag kommer att analyseras. Dessutom kommer dess konsekvenser inom olika områden att fördjupas, från det sociala till det vetenskapliga, inklusive de kulturella och ekonomiska aspekterna. Vi kommer att försöka erbjuda en heltäckande och global vision av Allergisk rinit, så att läsaren kan förstå dess relevans och inflytande i dagens värld. Genom ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt strävar vi efter att fördjupa oss i de olika aspekterna som definierar Allergisk rinit, och tillhandahålla detaljerad och uppdaterad information om detta breda och mångsidiga ämne.
| Allergisk rinit | |
| Latin: rhinitis allergica | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | J30 |
| ICD-9 | 477 |
| OMIM | 607154 |
| DiseasesDB | 31140 |
| Medlineplus | 000813 |
| eMedicine | ent/194 med/104, ped/2560 |
| MeSH | svensk engelsk |
Allergisk rinit är ett inflammatoriskt tillstånd, framkallat av en allergisk reaktion i nässlemhinnan. Den allra vanligaste formen är en typ1-allergisk reaktion, framkallad av IgE-antikroppar.
Sjukdomen har ökat kraftigt under flera decennier. Bland unga vuxna svenskar har nu ungefär var femte allergisk rinit.
Allergisk rinit kan vara säsongbunden (hösnuva, pollenallergi) eller icke-säsongbunden (perenn allergisk rinit). Ibland delar man in riniter i allergisk rinit och icke-allergisk rinit. Det förekommer även patienter med säsongbunden rinit, där ingen allergi kan påvisas. Benämningen Seasonal Non-Allergic Rhinitis (SNAR) har föreslagits.
Nysningar, rinnsnuva, klåda i näsan och nästäppa. Nässymtomen förekommer ofta tillsammans med ögonsymtom på grund av allergisk ögoninflammation (konjunktivit, ger klåda, ögonrodnad och ökat tårflöde). Många rinitpatienter har också astma. Samma symtom som vid allergisk rinit kan förekomma vid en icke-allergisk rinit. Beteckningen "vasomotorisk rinit" används ibland på denna grupp. Orsaken är i en del fall rubbning i nässlemhinnans blodkärlsreglering. Polyper i näsan, näspolypos, förekommer ofta samtidigt med vasomotorisk rinit och astma men har inte någon allergisk orsak.
Om orsakerna (pälsdjur, kvalster med mera) till riniten är möjliga att avlägsna, kan besvären i många fall upphöra.
Behandlingen startas som regel med antihistaminpreparat. Vid bristande effekt prövas kortisonpreparat (glukokortikoider) som nässpray eller pulverinhalator. Om inte detta ger tillräcklig effekt används kombinationsbehandling med antihistaminer och nasala glukokortikoider. I mycket svåra fall övervägs hyposensibilisering (allergivaccinering).