Alfred Brendel

Idag ska vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Alfred Brendel, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och kulturer genom historien. Alfred Brendel är en outtömlig källa till inspiration och fascination, vare sig det beror på dess inverkan på samhället, dess relevans inom det vetenskapliga området, dess inflytande på populärkulturen eller dess transformerande kraft i människors liv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Alfred Brendel, från dess ursprung till dess senaste trender, för att bättre förstå dess betydelse och inverkan på den moderna världen.

Alfred Brendel
Född	5 januari 1931[1][2][3] (94 år) Loučná nad Desnou[4]
Medborgare i	Österrike och Tjeckoslovakien
Utbildad vid	Universität für Musik und darstellende Kunst Wien master class
Sysselsättning	Pianist, poet[5], kompositör, essäist[5]
Barn	Adrian Brendel (f. 1976)
Utmärkelser
Frankfurter Musikpreis (1984) Kommendör av 1 klass av Brittiska imperieorden (1989) Pour le Mérite för vetenskap och konst (1991) Royal Philharmonic Society Award (Book) (1991)[6] Hans-von-Bülow-Medaille (1992) Royal Philharmonic Society Gold Medal (1992) Echo Klassik för årets instrumentalist (1998) Zwickaus Robert Schumann-pris (2002)[7] Léonie Sonnings musikpris (2002)[8] Ernst von Siemens musikpris (2004)[9] Herbert-von-Karajan-Musikpreis (2008)[10] Praemium Imperiale (2009)[11] Musikpreis der Stadt Duisburg (2009) Gramophonepris för livsgärning (2010)[12] Hedersutmärkelse i guld för tjänster gentemot förbundslandet Wien Pour le Mérite Critics' Circle Award for Distinguished Service to the Arts Steinway artist[13]
Webbplats	alfredbrendel.com/
Redigera Wikidata

Alfred Brendel, född den 5 januari 1931 i Wiesenberg, är en österrikisk pianist.

Han har studerat för Paul Baumgartner, Eduard Steuermann och Edwin Fischer. Han räknas som en av de främsta klassiska pianisterna under andra halvan av 1900-talet.

Referenser

1. ^ Internet Movie Database, IMDb-ID: nm2732670co0047972, läst: 14 oktober 2015.
2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6862qrp, läs online, läst: 9 oktober 2017.
3. ^ filmportal.de, Filmportal-ID: 1cb97ccc11b2441c9f7567d14a6f80ca, läst: 9 oktober 2017.
4. ^ Český hudební slovník osob a institucí, Český hudební slovník osob a institucí-ID: 4833, läst: 7 januari 2021.
5. ^ läs online, www.francemusique.fr .
6. ^ Royal Philharmonic Societys webbplats, läs online, läst: 1 januari 2025, ”1991 Alfred Brendel - Music Sounded Out”.
7. ^ läs online, www.schumann-portal.de , läst: 19 november 2018.
8. ^ läs online, www.sonningmusic.org , läst: 4 november 2018.
9. ^ läs online, www.evs-musikstiftung.ch .
10. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
11. ^ läs online, www.praemiumimperiale.org , läst: 19 mars 2022.
12. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
13. ^ Steinway & Sons, läs online, läst: 30 juni 2024.

v • r Mottagare av Léonie Sonnings musikpris Igor Stravinskij (1959) • Leonard Bernstein (1965) • Birgit Nilsson (1966) • Witold Lutosławski (1967) • Benjamin Britten (1968) • Boris Christoff (1969) • Sergiu Celibidache (1970) • Artur Rubinstein (1971) • Yehudi Menuhin (1972) • Dmitrij Sjostakovitj (1973) • Andrés Segovia (1974) • Dietrich Fischer-Dieskau (1975) • Mogens Wöldike (1976) • Olivier Messiaen (1977) • Jean-Pierre Rampal (1978) • Janet Baker (1979) • Marie-Claire Alain (1980) • Mstislav Rostropovitj (1981) • Isaac Stern (1982) • Rafael Kubelík (1983) • Miles Davis (1984) • Pierre Boulez (1985) • Svjatoslav Richter (1986) • Heinz Holliger (1987) • Peter Schreier (1988) • Gidon Kremer (1989) • György Ligeti (1990) • Eric Ericson (1991) • Georg Solti (1992) • Nikolaus Harnoncourt (1993) • Krystian Zimerman (1994) • Yuri Bashmet (1995) • Per Nørgård (1996) • András Schiff (1997) • Hildegard Behrens (1998) • Sofija Gubajdulina (1999) • Michala Petri (2000) • Anne-Sophie Mutter (2001) • Alfred Brendel (2002) • György Kurtág (2003) • Keith Jarrett (2004) • John Eliot Gardiner (2005) • Yo-Yo Ma (2006) • Lars Ulrik Mortensen (2007) • Arvo Pärt (2008) • Daniel Barenboim (2009) • Cecilia Bartoli (2010) • Kaija Saariaho (2011) • Jordi Savall (2012) • Simon Rattle (2013) • Martin Fröst (2014) • Thomas Adès (2015) • Herbert Blomstedt (2016) • Leonidas Kavakos (2017) • Mariss Jansons (2018) • Hans Abrahamsen (2019) • Barbara Hannigan (2020)

Auktoritetsdata • WorldCat • VIAF: 27251225 • LCCN: n83162771 • ISNI: 0000 0001 0882 3448 • GND: 118514997 • Libris XL: gdsw0p805cstzc0 Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag. • SUDOC: 026751267 • BNF: cb138918290 (data) • MusicBrainz: 4a37c64f-4151-4c4b-ab69-a58450f9967e • NDL: 00434278 • NKC: jn20011018386 • ICCU: SBLV107194 • BNE: XX1038969 • CiNii: DA03841408