I den här artikeln behandlas ämnet Alexander Pope ur ett brett och varierat perspektiv. Alexander Pope är ett ämne som har väckt intresse och debatt inom olika samhällssfärer, genererat motstridiga åsikter och skilda ståndpunkter. Genom historien har Alexander Pope spelat en grundläggande roll i utvecklingen av olika aspekter av det dagliga livet, såväl som i utvecklingen av kultur och identitet i olika samhällen. Genom en detaljerad och djupgående analys kommer de många kanterna som utgör komplexiteten i Alexander Pope att utforskas, undersöka dess inverkan, implikationer och möjliga framtida prognoser.
Alexander Pope | |
![]() Pope cirka 1736 | |
Född | Alexander Pope 21 maj 1688 London, England |
---|---|
Död | 30 maj 1744 (56 år) Twickenham, London |
Yrke | Författare Översättare |
Nationalitet | ![]() |
Språk | Engelska |
Genrer | poesi |
Namnteckning | |
![]() |
Alexander Pope, född 21 maj 1688 i London, död 30 maj 1744 i Twickenham i London, var en engelsk författare och översättare. Han översatte Iliaden och Odysséen till engelska.
Pope ådrog sig en ryggradssjukdom som barn, något som hämmade hans tillväxt och ledde till att han aldrig blev längre än 137 cm[källa behövs]. Trots detta och trots sin katolicism nådde han tidigt framgång som poet. Han blev ekonomiskt oberoende tack vare sina översättningar av Homeros, och kunde även köpa ett hus i Twickenham vars trädgård han ägnade sig mycket åt. Som trädgårdskonstnär var hans idéer föregångare till den engelska parken.
Han var nära vän med sir Isaac Newton och var närvarande vid dennes begravning.[källa behövs] Tillsammans med Jonathan Swift och några likasinnade bildade han the Scriblerus Club som hade som uppgift att bekämpa vetenskapligt pedanteri.
Pope var en av rationalismens främsta företrädare i sitt land. I An Essay on Criticism (1711) formulerade han sitt litterära program i upplysningens anda. Det komiska eposet Våldet på Belindas lock (1712, översatt 1797) var en graciös tillämpning i rokokons stilart. Stor berömmelse vann han med den filosofiska dikten Försök om människan (1734, översatt 1765), som sammanfattar hans mörknande livsåskådning.
|