I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Afrikanska linsanger. Oavsett om det är ett ämne, en person eller en dejt har Afrikanska linsanger en betydande inverkan på vårt samhälle. Genom historien har Afrikanska linsanger spelat en viktig roll i att forma vår kultur och hur vi förstår världen omkring oss. Genom den här artikeln kommer vi att upptäcka vikten av Afrikanska linsanger och dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet. Gör dig redo att fördjupa dig i en unik och spännande resa för att bättre förstå Afrikanska linsanger!
Afrikanska linsanger | |
![]() Poiana richardsonii (Uppstoppat exemplar) | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Däggdjur Mammalia |
Ordning | Rovdjur Carnivora |
Familj | Viverrider Viverridae |
Underfamilj | Sibetkatter Viverrinae |
Släkte | Afrikanska linsanger Poiana |
Vetenskapligt namn | |
§ Poiana | |
Auktor | Gray, 1864 |
Arter | |
| |
Hitta fler artiklar om djur med |
Afrikanska linsanger (Poiana) är ett släkte i rovdjursfamiljen viverrider.
Dessa djur har en långsträckt kropp med korta extremiteter. Pälsens färg på ovansidan är mörkgul till ljus gråbrun med flera svarta fläckar fördelade på kroppen. Fläckarna bildar bara på baksidan av halsen linjer, vad som skiljer arterna från släktet Prionodon.[1] Undersidan är ljusare, ibland nästan vit. Svansen som nästan är lika långt som den övriga kroppen är försedd med svarta ringar. Ringarna kan vara smala och breda eller bara breda.[1] Huvudet kännetecknas av en spetsig nos och avrundade öronen. I motsats till de närbesläktade asiatiska linsanger har de körtlar i analöppningens närhet som avsöndrar en vätska som liknar mysk.
Afrikanska linsanger når en kroppslängd (huvud och bål) av ungefär 37 centimeter och en vikt mellan 500 och 700 gram.
Utbredningsområdet sträcker sig från Sierra Leone till norra Kongo-Kinshasa. Dessutom finns de på olika öar i Guineabukten. Habitatet utgörs av skogar, huvudsakligen regnskogar.
Arterna i släktet är aktiva på natten. På dagen vilar de i sina självbyggda runda bon som är gömd i trädens krona.[1] Ibland sover flera individer i samma bo, men det antas att de jagar ensam. Dessa djur är allätare som livnär sig av insekter och mindre ryggradsdjur som ungfåglar, men de äter även kolanöt, frukter och andra vegetabiliska ämnen.[1]
Över sättet att fortplanta sig är inte mycket känt. Honan kan para sig en eller två gånger per år och föder två till tre ungdjur åt gången.
I släktet finns två arter:[2][3]
Den förstnämnda artens status är omstridd. Ibland räknas djuret som underart till den andra arten.[1]
|