I den här artikeln kommer vi att utforska Långtidsminne på djupet och analysera dess inverkan på olika aspekter av det dagliga livet. Från dess ursprung till dess relevans idag har Långtidsminne varit föremål för intresse och forskning inom olika områden. Under åren har det skapat debatt och kontroverser, utmanat våra uppfattningar och gjort det möjligt för oss att reflektera över dess innebörd i den moderna världen. Genom detaljerad analys vill vi belysa Långtidsminne och erbjuda en helhetssyn som inbjuder till reflektion och debatt.
Långtidsminnet är den del av minnet dit den långvariga lagringen av information blir överförd från korttidsminnet (arbetsminnet). Lagringen är beroende av hur viktigt stoffet är och hur mycket det bearbetas.
Långtidsminnet byggs upp av hierarkiska minnesrepresentationer, "minnesmodeller". För att återkalla minnesstoff från långtidsminnet krävs lämpliga ledtrådar. En del material går inte att återkalla, som till exempel händelser i den tidiga barndomen, eftersom detta har lagrats i det omedvetna.
Det explicita långtidsminnet består, i vissa teoretiseringar av fenomenet, av två delar; det semantiska minnet och episodminnet, den senare lagrar minnet av händelser vi minns klart och tydligt.
Det implicita långtidsminnet, procedurminnet, även icke-deklarativt minne, lagrar "know-how", det vill säga hur man gör när man cyklar eller går på två ben. Eller talar ett språk. Väl inövade/automatiserade procedurminnen blir permanenta och försvinner inte ens vid Alzheimers demens.