I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Adolf Wiklund (musiker) och dess relevans idag. Adolf Wiklund (musiker) är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos individer i alla åldrar och bakgrunder, vilket genererat ett växande intresse för samhället. Genom historien har Adolf Wiklund (musiker) spelat en avgörande roll inom olika områden, från vetenskap och teknik till kultur och konst. I denna mening är det väsentligt att noggrant analysera den påverkan som Adolf Wiklund (musiker) har haft på vårt dagliga liv, såväl som på utvecklingen av samhället som helhet. Genom ett multidisciplinärt tillvägagångssätt försöker den här artikeln belysa de olika aspekterna relaterade till Adolf Wiklund (musiker), vilket ger en heltäckande och berikande vision om detta ämne.
Adolf Wiklund | |
![]() Adolf Wiklund vid pianot år 1920 | |
Född | 5 juni 1879[1][2][3] Långseruds församling[4], Sverige |
---|---|
Död | 2 april 1950[5][6][4] (70 år) Kungsholms församling[4], Sverige |
Begravd | Norra begravningsplatsen[7][8] kartor |
Medborgare i | Sverige[4] |
Utbildad vid | Kungliga Musikhögskolan i Stockholm ![]() |
Sysselsättning | Dirigent[5], pianist[5], kompositör[5], organist |
Släktingar | Victor Wiklund (syskon)[5] |
Redigera Wikidata |
Adolf Wiklund, född 5 juni 1879 i Långserud, död 2 april 1950 i Kungsholms församling i Stockholm,[9] var en svensk tonsättare, dirigent och pianist. Han var bror till Victor Wiklund.
Wiklund blev 1897 elev vid Kungliga Musikkonservatoriet, tog där examina, studerade komposition för Johan Lindegren och vistades 1903–1904 med statsstipendium i Paris samt 1905–1907 som Jenny Lindstipendiat i Berlin, där James Kwast var hans lärare i pianospel. Wiklund var 1907 kapellmästarvolontär i Karlsruhe, 1908 repetitör vid Berlins hovopera och blev 1911 andre kapellmästare vid Kungliga Teatern i Stockholm, där han betraktades som en kompetent dirigent. Han fick 1921 förmånen att få leda två konserter med Wienerfilharmonikerna. Han blev 1915 ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien.
Wiklund var kapellmästare vid Konsertföreningen 1925–1938 och medverkade till sin död regelbundet som dirigent och pianist i Sveriges Radio. Genom denna förmedling inviterades han 1937 till orkesterkonserter i engelska radion. Under en följd av år verkade han även som synnerligen uppskattad pianist. Hans samlade produktion utgörs av en symfoni, två pianokonserter, en stråkkvartett, en violinsonat, sånger och pianostycken.
Adolf Wiklund är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[10]