I den här artikeln ska vi utforska Johan Lindegren, ett ämne som har väckt både intresse och debatt de senaste åren. Johan Lindegren har varit föremål för studier och forskning inom olika discipliner, och dess inverkan på samhälle och kultur är obestridlig. Genom historien har Johan Lindegren spelat en avgörande roll i mänsklighetens utveckling, och dess inflytande fortsätter att vara relevant idag. I denna mening är det väsentligt att kritiskt och objektivt analysera fenomenet Johan Lindegren, dess implikationer och dess möjliga återverkningar i vår samtida värld.
Johan Lindegren | |
Född | 7 januari 1842[1][2][3] Ullareds församling[1][2], Sverige |
---|---|
Död | 8 juni 1908[1][3][4] (66 år) Klara församling[1][3][4], Sverige |
Begravd | Norra begravningsplatsen[5] kartor |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Kompositör[1], musiklärare[1][4] |
Maka | Josefina Grönberg (g. 1880–)[1] |
Redigera Wikidata |
Johan Lindegren, född 7 januari 1842 i Ullareds socken, död 8 juni 1908 i Stockholm, var en svensk tonsättare och musikteoretiker. Han var farfar till poeten Erik Lindegren.
Johan Lindegren (enligt dopboken namngiven Johannes efter sin farfar) var son till bonden Andreas Johansson från Kullen i Ullared och hans hustru Inger Lena Carlsdotter. Hans musikaliska begåvning uppenbarades i unga år. Sina första orgellektioner fick han av pastoratets komminister B. A. Törnblom. Trots att fadern motsatte sig det, drev Törnblom igenom att ynglingen skulle få studera för organisten Holmdahl i Skällinge. År 1860 fortsatte studierna vid Musikkonservatoriet, i piano, violin och teori. Han anställdes 1865 vid Kungliga teatern som korist, och blev repetitör där 1874. Två år senare blev han lärare i kontrapunktik vid konservatoriet. År 1881 blev han sånglärare vid Jakobs läroverk och 1885 kantor i Storkyrkan i Stockholm.
Lindegren var medlem av 1895 års kommitté för kyrkohandboksmusiken. År 1903 blev han invald i Kungliga Musikaliska Akademien. Några av hans elever var Helena Munktell, Natanael Berg och Hugo Alfvén.
Några av Lindegrens tonsättningar förekommer i de svenska psalmböckerna 1921 och troligen 1937, men finns inte medtagna i Den svenska psalmboken 1986. Han har även komponerat pianostycken, en stråkkvintett i F-dur, en sonat i h-moll, en fuga, samt en elegie in memoriam till operasångaren Oscar Arnoldson. Hans kompositioner utmärks av polyfona strukturer, samt en strävan efter en mer äkta rytmik och en gränsöverskridande harmonik.
Lindegren gifte sig 1880 med Josefina Grönberg.
Körverk
Motett, Jordens oro viker för den fröjd som varar, för SAATB (J.O. Wallin). Tidning för kyrkomusik, vol. 1, nr 2, 1881.
|
|