I följande artikel kommer vi att utforska vilken inverkan Abraham H. Maslow har haft på olika aspekter av dagens samhälle. Från dess ursprung till dess relevans idag har Abraham H. Maslow varit ett ämne av intresse för forskare, experter och allmänheten. Genomgående i denna artikel kommer vi att analysera de olika perspektiven relaterade till Abraham H. Maslow, samt vilka implikationer det har haft inom områden som teknik, kultur, politik och ekonomi. Dessutom kommer vi att undersöka hur Abraham H. Maslow har påverkat och förändrat hur vi interagerar, kommunicerar och navigerar i dagens värld. Utan tvekan har Abraham H. Maslow satt en betydande prägel på vårt samhälle och kommer att fortsätta att vara ett relevant ämne för framtiden.
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Abraham H. Maslow | |
Född | 1 april 1908 Brooklyn, USA |
---|---|
Död | 8 juni 1970 (62 år) Menlo Park, USA |
Begravd | Mount Auburn Cemetery |
Medborgare i | USA |
Utbildad vid | University of Wisconsin–Madison Cornell University City College of New York Boys High School ![]() |
Sysselsättning | Universitetslärare, sociolog, psykolog |
Befattning | |
Ordförande för American Psychological Association (1968–1968) | |
Arbetsgivare | Brooklyn College (1937–1951) Brandeis University (1950–1969) |
Noterbara verk | Behovshierarki |
Maka | Bertha Goodman Maslow |
Utmärkelser | |
Årets humanist (1967) | |
Redigera Wikidata |
Abraham Harold Maslow, född 1 april 1908 i Brooklyn i New York, död 8 juni 1970 i Menlo Park, var en amerikansk psykolog, mest känd för behovshierarkin, en teori om motivationen hos människor.
Maslow studerade psykologi vid University of Wisconsin där han avlade doktorsexamen 1934.
Tillsammans med Carl Rogers myntade han i början av 1960-talet begreppet humanistisk psykologi.
Maslows teorier och modeller, bland annat Maslows behovstrappa, har bland annat använts i Försvarsmaktens ledarskapsutbildning.
Maslows teori har dock fått kritik i och med att den inte kan verifieras empiriskt. Trots detta har Maslows teori gett stora influenser på forskning om motivation.