I dagens värld har Åsa-Nisse på jaktstigen blivit ett ämne som väcker ett växande intresse i samhället. Oavsett om det beror på dess historiska relevans, dess inverkan på det dagliga livet eller dess inflytande på den kulturella sfären, har Åsa-Nisse på jaktstigen fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och bakgrunder. Sedan dess uppkomst har Åsa-Nisse på jaktstigen varit föremål för debatt, studier och forskning och dess betydelse har inte minskat med tiden. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Åsa-Nisse på jaktstigen och dess betydelse i den samtida världen, och analysera dess utveckling, dess inverkan och dess relevans idag.
Åsa-Nisse på jaktstigen (Åsa-Nisse 2) | |
Genre | Komedi/Buskis |
---|---|
Regissör | Ragnar Frisk |
Producent | Gösta Sandin |
Manus | Theodor Berthels Lennart Palme |
Skådespelare | John Elfström Artur Rolén Gustaf Lövås Bertil Boo Siv Ericks Arne Källerud |
Originalmusik | Sven Rüno |
Produktionsbolag | Svensk Talfilm |
Premiär | 11 september 1950 |
Speltid | 94 minuter |
Land | Sverige ![]() |
Språk | Svenska |
Föregångare | Åsa-Nisse |
Uppföljare | Åsa-Nisse på nya äventyr |
IMDb SFDb |
Åsa-Nisse på jaktstigen är en svensk komedifilm från 1950 i regi Ragnar Frisk.
Filmen hade premiär 11 september 1950.[1]
Det är vinter i Knohult. Åsa-Nisse jagar älg och räv tillsammans med Klabbarparn. Sedan åker de skidor med sina fruar på ryggen. Landsfiskalen anställer ett nytt hembiträde som Sjökvisten blir betuttad i. Han bjuder på bröllopskonfekt. Åsa-Nisse lägger ut en rävsax och landsfiskalen drar honom inför rätta i Jönköping på våren. Dit åker de i snabb fart med Sjökvistens jeep. Sedan skojar han i rättsalen. I staden träffar Nisse, Klabbarparn och Jönsson två flickor som de bjuder på middag (som de sedan inte kan betala för - den kostade mer än 200 riksdaler).[2]
Detta var den andra Åsa-Nisse-filmen.[3]
Klipp ur filmen ingår i kavalkadfilmen Dessa fantastiska smålänningar med sina finurliga maskiner från 1966.[3]