Ålems församling
I dagens värld är Ålems församling ett ämne som har fått oöverträffad relevans. Oavsett om det är på det sociala, politiska, ekonomiska eller tekniska området, har Ålems församling blivit en intressant plats för individer och organisationer runt om i världen. Dess inverkan sträcker sig från människors dagliga liv till strategiska beslut på global nivå. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska vikten av Ålems församling och analysera hur det formar samhällets nutid och framtid. Vidare kommer vi att undersöka dess implikationer i olika sammanhang och hur det hanteras av olika aktörer.
| Ålems församling Församling | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Mönsterås kommun[1] |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Växjö stift |
| Bildad | medeltiden |
| Avskild från | Ålems socken (1863) |
| Medlemmar | 3 834 (75 %) ()[2] |
| Folkmängd | 5 128 ()[2] |
| Upphov till | Ålems distrikt |
| Karta | |
 i Kalmar län.  Ålems församlings läge i Kalmar län. | |
| Koordinat | 56°57′21″N 16°24′14″Ö / 56.955777777778°N 16.403888888889°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Koder, länkar | |
| Församlingskod | 082400 (–) 082401 (–) 086103 (–) |
| Pastoratskod | 061501 |
| Kyrkoarkiv | SE/VALA/00462 |
| Webbplats | Församlingens webbplats |
| Redigera Wikidata | |
Ålems församling är en församling i Stranda-Möre kontrakt i Växjö stift och Mönsterås kommun. Församlingen utgör ett eget pastorat.
Församlingskyrka är Ålems kyrka.
Administrativ historik
Församlingen har medeltida ursprung och tillhörde under äldsta tiden Linköpings biskopsdöme. Under perioden 1603–1915 tillhörde den Kalmar stift och därefter Växjö stift
Församlingen har under hela sin tillvaro utgjort ett eget pastorat.[3]
Series pastorum
| Ämbetstid[4] | Namn | Levnadstid |
| 1571–1611 | Petrus Magni | d. före 1613 |
| 1612–1652 | Jonas Simonis | omkr. 1573–1652 |
| 1653–1680 | Georg Brunnerus | d. 1680 |
| 1680–1696 | Georg Brunnerus | 1655–1696 |
| 1697–1729 | Daniel Brauner | 1662–1729 |
| 1730–1783 | Anders (Andreas) Danielsson Swebilius | 1694–1783 |
| 1784–1823 | Johan Fredrik Bruhn | 1746–1823 |
| 1825–1849 | Lars Bersén | 1771–1849 |
| 1852–1861 | Johan Wittbom | 1793–1861 |
| 1863–1879 | Johan Rydén | 1814–1879 |
| 1883–1901 | Theodor Emanuel Ringberg | 1831–1901 |
| 1902–1921 | Karl August Karlson | 1847–1921 |
| 1923–1942 | Sven August Richard Norlén | 1873–1942 |
| 1943–(åtminstone 1947) | Josef Bertil Lind | 1902–(åtminstone 1947) |
Organister och klockare
| Ämbetstid | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1710 | Hans Nilsson | Klockare | |
| 1710-1739 | Johan Lindström | Organist | |
| 1727-1740 | Anders Olsson | Klockare | |
| 1751-1762 | Adam Lindgren | Organist | |
| Nils Olofsson | Klockare | ||
| 1771-1787 | Nils Rybäck | 1744-1787 | Organist |
| 1788-1810 | Johan Rudegren | 1764-1810 | Organist och klockare |
| 1811-1847 | Johan Fredrich Kyhlberg | 1777- | Organist och klockare |
Se även
Referenser
- ^ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/086103000, läst: 17 augusti 2018.
- ^ Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Bror Olsson, Kalmar stifts herdaminne. Del 2, Norra Möre, Stranda och Handbörd, s. 200–223. AB Dillbergska Bokhandeln/Kalmar, 1947.
Externa länkar
| ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
