Äskekärr, Ale kommun
I den här artikeln ska vi analysera på djupet Äskekärr, Ale kommun och dess inverkan på dagens samhälle. Äskekärr, Ale kommun är ett ämne som har väckt stort intresse och debatt de senaste åren, och är av avgörande betydelse för att förstå olika aspekter av vårt dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Äskekärr, Ale kommun och undersöka hur det har utvecklats över tiden. Dessutom kommer vi att analysera dess implikationer inom olika områden, från kultur till politik, teknik och ekonomi. Med ett kritiskt och objektivt förhållningssätt ska vi försöka belysa Äskekärr, Ale kommun och dess påverkan på det moderna samhället.
- Ej att förväxla med Äskekärr i Mariestads kommun
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Oacceptabelt undermåliga källor, se diskussionssidan (2023-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Äskekärr | |
| Bebyggelse | |
 Äskekärrsskeppet under utgrävningen 1933
| |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Ale kommun |
Äskekärr är en by nära Göta älv i Ale kommun. Byn är känd för Äskekärrsskeppet, en vikingatida knarr, som grävdes ur ur strandleran vid Göta älv 1933.
Äskekärrsskeppen
- Huvudartikel: Äskekärrsskeppet
Spår av ett vikingaskepp i form av träskräp hittades omkring 1900 på strandängarna vid Göta älv vid dikesgrävning på godsägaren Otto Karlén gård Månsgården i byn Äskekärr. Eftersom det inte var ovanligt att hitta rester av trä på flodstranden, ägnade Otto Karlén ingen uppmärksamhet åt dem. Eklämningarna som hittades var solida och en del användes som liehållare. I september 1933 röjde den senare gårdsägaren John Antonsson samma dike och stötte också på resterna av fartyget.
År 1949 hittades ännu ett skepp i Göta älvs strandäng, vilket rapporterades till Sjöfartsmuseet i Göteborg av folkskolläraren Petrén och kallas därför i folkmun för Petréns båt. I formninnesförteckningen fick det nr 177 och en ungefärlig lägesangivning sade att den skulle vara belägen ca 500 meter norr om Äskekärrskeppet. Ingen undersökning gjordes, och skeppet föll snart i glömska. År 1955 rensade man åter diken i Äskekärr. Grävmaskinisten råkade då riva av delar av en gammal båt, och troligen var det fornminne nr 177. Många år senare gjordes misslyckade försök att återfinna platsen.
I juni år 1993 syntes på flygfotografier en hästskoformad vall omkring 200 meter söder om platsen för fyndet av Äskekärrskeppet. Ett litet provschakt blottlade en bordläggningsplanka med fyrkantiga nitbrickor. Således hade lämningar av tre skepp hittats i samma strandäng, skepp som Nationalmuseets Marinarkæologiske Forskningscenter i Roskilde uppskattat att ha byggts 1050–1150 efter Kristus.
Varvsort
Uppströms och in i Grönån mot Skepplanda ligger Grönåskeppet från 300-talet efter Kristus nedbäddat i leran.[1]
Fynden vid Äskekärr har lett till spekulationer om att det var ett varvsområde där eller nära uppströms.[2]
Se även
Källor
Noter