Ägerin
I den här artikeln kommer vi att ta upp det spännande ämnet Ägerin, som har genererat stort intresse och debatt inom olika områden. Från dess ursprung till nutid har Ägerin varit föremål för studier och analys, vilket har gjort det möjligt för oss att få en djupare förståelse för dess egenskaper och återverkningar på samhället. Utefter dessa linjer kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Ägerin, från dess inverkan på ekonomin till dess effekter på den sociala och kulturella sfären. Dessutom kommer vi att undersöka de olika perspektiv och åsikter som har framförts om Ägerin, i syfte att erbjuda en heltäckande och berikande vision av detta kontroversiella ämne.
| Ägerin | |
 | |
| Kategori | Mineral |
|---|---|
| Grupp | Pyroxengruppen |
| Strunz klassificering | 9DA25 |
| Kemisk formel | NaFe3+Si2O6 |
| Färg | svart, grön eller brun |
| Kristallstruktur | Monoklina |
| Spaltning | God {110} |
| Brott | Ojämnt |
| Hårdhet (Mohs) | 6 |
| Glans | glas- eller halvmetallisk/pärlemorartad på spaltytor |
| Ljusbrytning | nα=1,722–1,776 nβ=1,780–1,820 nγ=1,795–1,836 |
| Dubbelbrytning | δ=0,037–0,061 |
| Optisk karaktär | Tvåaxligt negativ; kan vara positiv om ägirinen är rik på Ca, Mg, Fe |
| Pleokroism | X = smaragdgrön till mörkgrön; Y = gräsgrön till mörkgrön, gul; Z = brungrön till grön, gulgrön till gul |
| Streckfärg | Ljust gulgrå |
| Densitet | 3,5–3,6 |
| Referenser | [1] |
Ägerin kallas även ägirin eller akmit[2] och är ett mörkt bergartsbildande mineral. Mineralet är ett natrium-järn-silikat som tillhör pyroxengruppen.
Egenskaper
Färgen på mineralet är oftast svart eller grön men det kan också vara brunt. Det bildar stängliga och strålformiga aggregat men kan även uppträda som nålformiga kristaller.
Etymologi och historia
År 1834 hittade och beskrev H M T Esmark ett nytt mineral från den lilla ön Låven i Langesundsfjorden. Han kallade mineralet ægirin efter Ægir den fornnordiske havsjätten eftersom mineralet hittats vid havskusten. År 1821 hade P H Strøm beskrivit akmit, ett mineral från Rundemyr, Øvre Eiker i Buskerud fylke i Norge. År 1871 konstaterades att akmit var samma mineral som ägirin.[3]
Klassning
Enligt Strunz systematik 9. utgåvan tillhör ägirin systemnummer 9.DA.25 (9= silikater; D= kedje- och bandsilikater (inosilikater); A= 2-periodiska enkelkedjor, Si2O6; 25= Na-klinopyroxener, jadeitgruppen).
Varieteter
Urbanit är en manganhaltig mörk brunsvart varietet av ägirin.
Bildning och förekomst
Ägerin är vanligt i alkalina bergarter såsom syeniter, nefelinsyeniter och karbonatiter. Man kan också hitta ägerin i vissa metamorfa bergarter som skiffrar och granuliter.[1] Ägirin är en viktig beståndsdel i en rad av oslofältets magmatiska bergarter.[4]
Källor
- ^ Price, Monica; Walsh, Kevin (2005). Bergarter och mineral. Bonniers Naturguider. Översatt av Erik Jonsson. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. ISBN 91-0-010458-2 Originalets titel: Rocks and Minerals (Doring Kindersley Ltd).
- ^ http://www.ne.se/ägerin - Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 23nov 2013
- ^ ägirin på mindat.org
- ^ ägirin på store norske leksikon