Sjöfartsindustrin innefattar all handel och transporter som sker över havet. Det inkluderar frakt av varor och transporter av passagerare, såväl som fiske och offshore-verksamheter. Sjöfartsindustrin är en av de äldsta och mest grundläggande industrierna i världen, med dess rötter som sträcker sig tillbaka till forntiden.
Trots att sjöfartsindustrin är en viktig del av världsekonomin så har den stor påverkan på havsmiljön. En av de främsta påverkan från sjöfartsindustrin är oljespill. När stora oljetankers drabbas av olyckor kan det leda till omfattande utsläpp av olja som kan skada både både naturliga ekosystem och människor som är beroende av det som finns i havet. Ett exempel på detta är det stora utsläppet av olja från Exxon Valdez 1989 som förstörde det lokala fisket i många områden i Alaska.
Sjöfartsindustrin har också en stor påverkan på havets livsmiljö, inklusive akustiska störningar som kan påverka valar och delfiners kommunikation. Förluster och utsläpp av kemikalier som används i sjöfart kan också leda till stora problem. Tidigare användes tributyltenn, eller TBT, som en antifoulingbeläggning på fartygsskrov. TBT är dock giftigt och ledde till omfattande minskningar i antalet snäckor och släkten i kustzonen.
En annan påverkan som sjöfartsindustrin har på havsmiljön är att den påskyndar förändringar i klimatet. Fartygens motorer användas för att driva fartygen och de släpper ut stora mängder koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären. Detta bidrar till uppvärmningen av planeten och påverkar havsnivåerna, vilket kan påverka kustsamhällen och naturresurser.
Som en viktig del av att skydda naturen och miljön har sjöfartsindustrin antagit en rad åtgärder för att minska sin påverkan. Det finns internationella regleringssystem som IMO (International Maritime Organization) som är arbetsgruppen inom FN som har en roll att se över sjöfartsindustrins miljöpåverkan. IMO har vidtagit åtgärder som att införa gränsvärden för utsläpp av svaveloxider och kväveoxider från fartyg. Det har också föreslagit att fartygen ska ha "renare" bränsle och utsläppskontrollsystem som är lättare att övervaka. Dessutom är det vanligt att fartyg recirkulerar ballastvatten, vilket reducerar utsläppen av kemikalier och mikroorganismer.
Många sjöfartsbolag har också antagit egna policyer för att minska sin påverkan på havsmiljön. Detta inkluderar användning av "miljövänligare" bränsle och teknologier, att optimera fart och rutten för att minska bränsleförbrukningen och därmed utsläppen av koldioxid. Likaså sker det ständigt nya innovationer för att få en mer hållbar verksamhet, som självdrivande skepp som kan minska bränsleförbrukningen genom att välja en mer direkt bana och försöka navigera kring svårigheter på ett mer optimalt sätt.
Sjöfartsindustrin är en enorm del av världsekonomin, men dess påverkan på havsmiljön kan inte ignoreras. Från oljespill och kemiska utsläpp till akustiska störningar och förändringar i klimatet, är det viktigt att sjöfartsindustrin fortsätter att arbeta för att minska sin påverkan på havsmiljön. I synnerhet i takt med att alternativa energikällor blir allt mer centrala blir sjöfartsindustrin en än mer central och därför storaktör i klimatdebatten. Detta kräver en fortsatt ökning av forskning och utveckling, regelverk och politiska insatser som hjälper till att främja mer hållbar sjöfart.