Experimenteringens psykologi: Effekten av situationen på beteendet

Experimentering inom psykologin har varit ett viktigt verktyg för att förstå mänskligt beteende och att formulera hypoteser om hur människors beteende påverkas av olika faktorer. En av de mest intressanta faktorerna som har undersökts är effekten av situationen på beteendet. Flera experiment har visat att beteendet hos en person kan variera beroende på situationen och att olika situationer kan producera olika beteenden.

En av de mest berömda experimenten på effekten av situationen är rovdjurs-/bytes-experimentet som utfördes av Robert Zajonc och hans kollegor på 1960-talet. Deras experimentet visade att råttor som matades i närheten av en katt, vilket tvingade dem att vara uppmärksamma och snabba, presterade bättre på minnestester än råttor som matades i en säker miljö. Deras experiment visade att råttornas beteende anpassade sig till situationen.

Ett annat experiment som illustrerar betydelsen av situationen är Milgrams lydnadsexperiment som utfördes på 1960-talet. I detta experiment fick deltagarna order att stöta elektriska stötar på en annan mänsklig "aktör". Även om deltagarna visade oro och tvekan, fortsatte de att stöta stötar på den andra personen på order av experimentledaren. Experimentet visade hur situationen med auktoritet och press från en auktoritet kan påverka människors beteende.

En annan faktor som påverkar beteendet är sociala normer. Sociala normer är oskrivna regler som styr hur människor beter sig i vissa situationer. Till exempel kan en person bete sig annorlunda i en bar med vänner än i en kyrka. Sociala normer kan också påverka hur människor beter sig i experimentella situationer. En person kan till exempel bete sig annorlunda i en situation där de tror att deras beteende observeras av andra än i en situation där de tror att de är anonyma.

Ett annat experiment som illustrerar betydelsen av sociala normer är Aschs konformitetskoncept som utfördes på 1950-talet. I detta experiment fick deltagarna besvara en fråga om linjelängder, där det fanns en uppenbart rätt svar. Men experimentledaren hade ordnat så att några av deltagarna svarade felaktigt på frågan. Majoriteten av deltagarna ändrade sitt svar för att matcha den falska gruppen. Experimentet visade hur sociala normer och grupptryck kan påverka individuellt beteende.

Emellertid är det inte bara sociala och experimentella situationer som påverkar beteendet. Personliga egenskaper, såsom personlighet, intellektuell kapacitet och humor, kan också påverka hur en person beter sig. Till exempel kan en person som är introvert bete sig annorlunda i sociala situationer än en extravert. Det är också mycket möjligt att en persons personlighet kan påverka deras svar i experimentella situationer.

En annan faktor som påverkar och förändrar beteendet är stress. Stressiga situationer kan orsaka beteende förändringar som varierar med individens personlighet och erfarenhet. Till exempel kan en person som har erfarenhet av att hantera stressfulla situationer hantera stressen på ett annat sätt än en annan person som saknar erfarenhet. Stress kan också orsaka att en person hamnar i ett beteendemönster som inte reflekterar deras vanliga sätt att agera.

Slutsats

Experimenteringens psykologi har visat att beteendet hos en person kan variera beroende på situationen och att situationer kan producera olika beteenden. Sociala normer, personliga egenskaper och stress är några faktorer som påverkar beteendet samt hur olika situationer kan påverka människors beteende. Experimentering inom psykologin fortsätter att vara en viktig metod för att förstå beteende och formulera hypoteser om hur föremålens beteende kan påverkas av olika faktorer.