Yigdal
Idag ska vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Yigdal. Detta ämne har varit föremål för studier och intresse i många år, och dess betydelse är obestridlig inom olika områden av det dagliga livet. Yigdal har påverkat historia, vetenskap, kultur, teknik och samhället i allmänhet. Genom den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Yigdal, från dess ursprung och utveckling till dess inflytande på världen idag. Vi kommer att upptäcka fascinerande fakta, kuriosa och relevant information som gör att vi bättre kan förstå vikten av Yigdal i vårt dagliga liv.
|
”Yigdal” (1404)
א יִגְדַּל אֱלֹהִים חַי וְיִשְׁתַּבַּח. נִמְצָא וְאֵין עֵת אֶל מְצִֽיאוּתוֹ׃
אֵֽלֶּה שְׁלשׁ עֶשְׂרֵה לְעִקָּרִים. הִנָּם יְסוֹד דַּת אֵל וְתֽוֹרָתוֹ׃ |
Yigdal (hebreiska: יִגְדָּל) är en hebreisk dikt av Daniel ben Yehuda Dayyan. Den används som bön i den judiska liturgin och finns i den judiska bönboken, Siddur. Ordet yigdal (hebr.) betyder 'må han upphöjas'. Den bygger på Maimonides tretton trosartiklar och sjungs dagligen i synagogan under gudstjänsten. Den kan även jämföras med den mängd liturgiska poem (piyut) som finns i liturgin, däribland även Adon Olam. Beroende på vilken inriktning församlingen har, huruvida den är ashkenasisk eller sefardisk eller inte tas hänsyn till särskilda melodislingor. Det finns även skillnader när bönen läses. I östeuropeiska församlingar läses den främst under morgongudstjänsten på vardagarna. Under shabbat blir den ersatt av Adon Olam (hebr.Världarnas herre). I sefardiska församlingar avslutar den gudstjänsten i synagogan.
Text
Bönen innehåller samtliga tretton trosartiklar av Maimonides, omskrivna i rimmande text. Den första meningen, ”Yigdal Elohim Ḥaj”, betyder ’må den Levande Gud upphöjas’.
Melodier
Källor
- Encyclopaedia Judaica.
- Siddur S'fat Emet.