I dagens värld har Yazdegerd III blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av individer, organisationer och samhällen. Med tidens gång har Yazdegerd III fått betydelse och uppmärksamhet och genererat debatter, forskning och diskussioner inom olika områden. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess relevans i akademin, dess inflytande på populärkulturen eller dess relevans i historien, fortsätter Yazdegerd III att vara ett ständigt intresse och diskussionsämne. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Yazdegerd III, från dess ursprung till dess nuvarande dag, och analysera dess inverkan och relevans i olika sammanhang.
Yazdegerd III | |
![]() | |
Född | Istakhr |
---|---|
Död | Merv, Turkmenistan |
Sysselsättning | Suverän härskare |
Befattning | |
Persisk storkung (632–651) | |
Barn | Shahrabano Peroz III (f. 636) Bahram VII |
Föräldrar | Shahriyar |
Redigera Wikidata |
Yazdegerd III var en persisk kung av den sassanidiska ätten. Han regerade mellan 632 och 651 eller 652.
Yazderegerd var sonson till Khusrov II, och utropades i den allmänna förvirring som inträdde efter dennes död 628 till kung 632. Yazderegerds regering var ett enda oavbrutet nederlag mot muslimerna som trängde på under den islamiska expansionen österut. Genom slaget i Quadisiya 637 och slaget vid Nihavand beseglades sasanidrikets undergång. Därefter var Yazdegerd endast kung till namnet.[1]
Yazdegerd hade två söner och tre döttrar. En av hans söner, Peroz III, flydde till Tang-Kinas hov där kejsaren Gaozong gav honom titeln "Persiens kung" år 662.[2].