I dagens värld förblir William John Macquorn Rankine ett ämne för ständigt intresse och debatt. Med teknologins framsteg och globaliseringen har William John Macquorn Rankine fått en oöverträffad relevans i det moderna samhället. Från dess inverkan på ekonomin till dess inflytande på kultur och politik har William John Macquorn Rankine blivit ett fenomen som sträcker sig över alla sfärer av samtida liv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av William John Macquorn Rankine och analysera dess räckvidd och inverkan i dagens värld.
William John Macquorn Rankine | |
![]() | |
Född | 5 juli 1820[1][2][3] Edinburgh[4] |
---|---|
Död | 24 december 1872[1][2][3] (52 år) Glasgow[5] |
Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
Utbildad vid | Edinburghs universitet Ayr Academy Scottish Naval and Military Academy ![]() |
Sysselsättning | Ingenjör, universitetslärare, väg- och vattenbyggnadsingenjör, fysiker, uppfinnare |
Befattning | |
Regius Professor of Civil Engineering and Mechanics (1855–1873)[6] | |
Arbetsgivare | University of Glasgow |
Utmärkelser | |
Keithmedaljen (1851) Fellow of the Royal Society Medlem av Royal Society of Edinburgh | |
Redigera Wikidata |
William John Macquorn Rankine, född 5 juli 1820 i Edinburgh, död 24 december 1872 i Glasgow, var en skotsk ingenjör och fysiker.
Rankine utnämndes 1855 till stadsingenjör i Glasgow, men utövade även ett omfattande författarskap. Han lämnade nästan varje vecka fysikaliska uppsatser till tekniska tidskrifter samt utarbetade ingenjörshandböcker, vilka utkom i många upplagor och ännu långt efter hans död ägde ett högt anseende, särskilt i Storbritannien och USA. Redan 1853 hade han utgett Researches on the Mecanical Action of Heat, genom vilken han skaffade sig ett aktat namn som fysiker och banbrytare inom den matematiska fysikens och särskilt den mekaniska värmeteorins område. Han visade stort intresse för det frivilliga skytteväsendet och var även verksam som författare och kompositör av humoristiska och patriotiska sånger. Han invaldes som utländsk ledamot av svenska Vetenskapsakademien 1868.
|