I dagens värld har Willem de Sitter blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Willem de Sitter blivit allt viktigare i våra dagliga liv. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på kultur och politik har Willem de Sitter blivit ett återkommande diskussionsämne inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika dimensionerna och betydelserna av Willem de Sitter, såväl som dess inverkan på vårt dagliga liv och dess relevans i dagens värld.
Willem de Sitter | |
![]() | |
Född | 6 maj 1872[1][2][3] Sneek[4], Nederländerna |
---|---|
Död | 20 november 1934[1][2][3] (62 år) Leidens kommun[4] |
Begravd | Westerveld[5] kartor |
Medborgare i | Konungariket Nederländerna[6] |
Utbildad vid | Universitetet i Groningen ![]() |
Sysselsättning | fysiker, matematiker, universitetslärare[6] |
Befattning | |
Rektor vid universitetet i Leiden | |
Arbetsgivare | Universitetet i Groningen (1899–1908) Universitetet i Groningen (1901–1908)[4] Universitetet i Leiden (1908–1934)[6] |
Noterbara verk | mörk materia |
Barn | Lamoraal Ulbo de Sitter (f. 1902) Aernout de Sitter (f. 1905) |
Utmärkelser | |
James Craig Watson-medaljen (1929) Brucemedaljen (1931)[8] Royal Astronomical Societys guldmedalj (1931) Jules Janssens pris (1934) | |
Namnteckning | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
Willem de Sitter, född den 6 maj 1872, död den 20 november 1934, var en namnkunnig matematiker, astronom och kosmolog i Nederländerna. Han blev mest uppmärksammad för sina bidrag till utvecklingen av den fysikaliska kosmologin.
De Sitter studerade matematik vid universitetet i Groningen och fick därefter en tjänst på Groningens astronomiska laboratorium. Åren 1897-1899 arbetade han på Kapobservatoriet i Sydafrika och 1908 blev de Sitter utnämnd till föreståndare för astronomi vid universitetet i Leiden. Han var direktör för Leidens observatorium från 1919 till sin död.
de Sitter tillämpade redan 1917 den allmänna relativitetsteorin på en modell av universum, en modell som kom att kallas de Sitter-universum. Enligt denna lösning saknar universum materia och har en positiv kosmologisk konstant. Detta leder till ett exponentiellt expanderande, tomt universum. Upptäckten att universum expanderar har dock tillskrivits Edwin Hubble, som räknas som den förste att presentera observationer som påvisar expansionen. De Sitter publicerade en artikel tillsammans med Albert Einstein (1932) i vilken de hävdar att det skulle kunna finnas stora mängder materia som inte avger ljus, något som numera figurerar som mörk materia.
de Sitter blev även känd för sin forskning om planeten Jupiter.
Hans son Aernout de Sitter gjorde också karriär som astronom vid Bosscha-observatoriet i Lembang i dåvarande Holländska Ostindien, men blev tillfångatagen av japanerna och dog i ett arbetsläger på Sumatra 1944.
|