I dagens värld har Wilhelmi Malmivaara blivit ett ämne av stor relevans, dess implikationer är lika olika som de är inflytelserika i det samtida samhället. Från dess inverkan på ekonomin till dess inverkan på populärkulturen, har Wilhelmi Malmivaara fått en aldrig tidigare skådad framträdande plats i den globala sfären. Under åren har det väckt intresse hos både akademiker och experter och den allmänna befolkningen, och genererat en ständig debatt som försöker förstå dess många aspekter och konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de olika dimensionerna av Wilhelmi Malmivaara och dess inverkan på olika områden, vilket ger en bred och komplett bild av dess betydelse idag.
Wilhelmi Malmivaara | |
![]() | |
Född | Wilhelm Malmberg 13 februari 1854 Lappo, Finland |
---|---|
Död | 12 januari 1922 (67 år) Helsingfors |
Medborgare i | Finland |
Utbildad vid | Helsingfors universitet ![]() |
Sysselsättning | Politiker, psalmförfattare, präst |
Befattning | |
Ledamot av Finlands riksdag Finlands 1:a riksdag, Vasa läns norra valkrets (1907–1920) | |
Politiskt parti | |
Finska partiet | |
Barn | Väinö Malmivaara (f. 1879) Arvi Malmivaara (f. 1885) |
Föräldrar | Niilo Kustaa Malmberg |
Redigera Wikidata |
Wilhelmi Malmivaara, hette till 1900 Malmberg, född 13 februari 1854 i Lappo, död 12 januari 1922 i Lappo, var en finsk väckelseledare, prost och politiker. Han var son till Niilo Kustaa Malmberg och far till Väinö Malmivaara.
Malmivaara tog tillsammans med Juho Malkamäki och Magnus Rosendal ledningen över väckelsen. Han grundade 1888 tidskriften Hengellinen Kuukauslehti, samlade Siionin virret och Anders Achrenius Hengelliset laulut och skapade av dem en ny sångsamling. Tillsammans med Malkamäki och Rosendal grundade han 1892 bokförlaget Kustannus-oy Herättäjä.
Malmivaara beskrivs om en utmärkt predikare.
|