Wilhelm Schulze
I dagens värld har Wilhelm Schulze blivit ett ämne av allmänt intresse som täcker olika områden i det dagliga livet. Med teknikens framsteg och sociokulturella förändringar har Wilhelm Schulze positionerat sig som ett nyckelelement i hur vi interagerar med miljön, relaterar till andra och tar itu med 2000-talets utmaningar. Från Wilhelm Schulze influencers till trender som sätter tonen inom så olika områden som hälsa, utbildning, politik och ekonomi, detta fenomen har en betydande inverkan på dagens samhälle. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska den grundläggande roll som Wilhelm Schulze spelar idag, analysera dess implikationer och projicera dess relevans i framtiden.
| Wilhelm Schulze | |
 | |
| Född | 15 december 1863[1][2][3] Steinfurt, Tyskland |
|---|---|
| Död | 16 januari 1935[1] (71 år) Berlin[4] |
| Medborgare i | Tyskland |
| Sysselsättning | Klassisk filolog, språkvetare, universitetslärare |
| Arbetsgivare | Göttingens universitet Philipps-Universität Marburg Humboldt-Universität zu Berlin |
| Utmärkelser | |
| Pour le Mérite för vetenskap och konst | |
| Redigera Wikidata | |
Wilhelm Emil Heinrich Schulze, född den 15 december 1863 i Burgsteinfurt, död den 16 januari 1935 i Berlin, var en tysk språkvetenskapsman.
Schulze, som blev filosofie doktor i Greifswald 1887 (hans doktorsavhandling, Quæstionum Homericarum specimen, ingår i det nedannämnda arbetet "Quæstiones epicæ"), var professor i indoeuropeisk språkvetenskap efter vartannat i Marburg, Göttingen och Berlin, där han 1901 efterträdde Johannes Schmidt. Han var sedan 1905 medutgivare av "Zeitschrift für vergleichende Sprachforschung".
Bland hans mest betydande skrifter kan nämnas De reconditioribus quibusdam nominum in -YE exeuntium formis (i "Commentationes philologæ in honorem sodalitii philologorum Gryphiswaldensis", 1887), Quæstiones epicæ (1892), Orthographica (1894), Zur Geschichte lateinischer Eigennamen (1904, i "Abhandlungen der Königlichen Gesellschaft der Wissenschaften zu Göttingen. Philologisch-historische Klasse. Neue Folge", band V, 2); många uppsatser i "Zeitschrift für vergleichende Sprachforschung" samt i "Sitzungsberichte der königlichen preussischen Akademie der Wissenschaften", såsom Lit. kláusiu und das indogermanische Futurum (1904), Etymologisches (1910), Der Tod des Kambyses (1912).
Källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Schulze, Wilhelm, 1904–1926.
Noter
- ^ Marburger Professorenkatalog, Marburger Professorenkatalog-ID: 9793, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: schulze-wilhelm, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 55001.
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.