Wikipedia:Problematiska kategorier/Svenska professorer

Följande är en arkiverad diskussion om en kategori som vissa användare fann problematisk. Var god modifiera inte diskussionen. Senare kommentarer i ärendet bör göras på kategorins diskussionssida. Inga fler redigeringar bör göras nedan.

Resultatet av diskussionen blev Inget tydligt konsensus. Underkategorin Kategori:Erik Gustaf Geijer flyttad.. /skagedal^... 10 januari 2007 kl. 10.51 (CET)

• Anmälare: IP 19 augusti 2006 kl. 10.01 (CEST)
• Motivering: Professorer som gjort sig förtjänta av en artikel brukar kategoriseras efter sitt ämnesområde (t.ex. kategori:Svenska botaniker) och dessutom, allt oftare, efter vilket lärosäte de varit verksamma vid (t.ex. kategori:Personer verksamma vid Uppsala universitet). En kategori som denna är enligt mig inte lämplig att använda i artiklarna, eftersom den är så intetsägande. Däremot kan den kanske vara bra för att skapa struktur på kategorier. Som kategori för enskilda professorer skulle den bli ohanterlig.

Avveckla

Behåll

1. Absalon 19 augusti 2006 kl. 10.08 (CEST) enkel och bra kategori som inte kan missuppfattas eller förväxlas
2. FredrikT 19 augusti 2006 kl. 12.56 (CEST) (se diskussion nedan)
3. OJH 19 augusti 2006 kl. 21.04 (CEST) (Se diskussion nedan)

Blankröst

Diskussion Alla svenska botaniker är inte per definition professorer i botanik utan kan också ha lägre akademiska grader (docent, lektor etc) eller arbeta helt utanför universitetsvärlden (museianställda, "privatlärda" etc). Att man är "verksam vid X universitet" innebär heller inte att man måste vara professor - man kan rentav (som undertecknad) vara anställd inom universitetets förvaltning.

Vidare är det inte säkert att det är lämpligt att skapa särskilda kategorier för alla ämnen det finns eller funnits professorer i i fall dessa varit väldigt få till antalet (professorer i medeltidsarkeologi har t ex mig veterligen bara funnits i Lund och posten har haft totalt tre innehavare sedan den inrättades). Dessa läggs därför lämpligen i stället i en "allmän" professorskategori. /FredrikT 19 augusti 2006 kl. 12.56 (CEST)

Jag menade inte att jag ansåg att kategorin skulle raderas. Men under morgonen var det en mycket stor mängd biografier som fick denna kategori, som redan hade kategorier för verksamhetsområde i fråga om ämne och universitet. Kategorin i nuvarande skick är ohanterlig om alla som någonsin varit professorer i Sverige med artiklar här ska kategoriseras som svensk professor. Vi har förmodligen redan flera hundra sådana biografier, och fler lär tillkomma. Kategorin blir så omfattande att den blir meningslös i sin oöverblickbara storlek.//IP 19 augusti 2006 kl. 13.30 (CEST)

Kunde man byta namn på kategorin till Kategori:Professorer vid svenska universitet och använda den som överordnad kategori till Kategori:Professorer vid Uppsala universitet och liknande?/Nicke L 19 augusti 2006 kl. 13.47 (CEST)

Ja det verkar vara en bra lösning på flera sätt. För det första slipper man nationalitets-vinkeln (alla svenskar är inte verksamma i Sverige, och alla i Sverige är inte svenskar). Dessutom förmodar jag att kategorierna för personer verksamma vid de olika universiteten också kommer att bli alltför omfattande. En tredje sak är att man kan tillämpa samma regler med t.ex. professorer vid universitetet i Paris/Oxford (om nu "professor" är en lämplig benämning?).//IP 19 augusti 2006 kl. 13.54 (CEST)

Jag tycker inte att kategorin ska försvinna, en del grupper är bara större än andra men kan fortfarande tjäna sitt syfte. Däremot förstår jag diskussionen av att man vill tillföra underkategorier, både på basis av forskningsdisciplin och lärosäte.

"Problemet" med en väldigt stor kategori kommer dock att kvarstå. De flesta rimliga indelningar i discipliner kommer hamna på nivån "arkeologi" snarare än "medeltidsarkeologi" och genom tiderna har vi haft en och annan arkeolog vid universiteten...

Indelningar efter lärosäten har redan diskuterats ovan, men jag tänkte lägga till ett exempel. Mittuniversitetet, som får anses som relativt litet med svenska mått, har 44 professorer. Örebro universitet hör till de stora bland de små, men har i dagsläget 88 professorer. Båda har haft professorer sen en tid tillbaks. Var går gränsen för att bli en "för stort kategori", undrar jag försiktigt? I Uppsala och Lund kommer underkategorier för professorer efter fakultet inte räcka till, samtidigt som professorer efter institution blir för svårregerligt och kommer att skifta alltför ofta.

Jag har ingen lösning på lager åt er som tycker kategorin är för stor och för svåra att söka i, jag kan bara konstatera att det att söka sig genom fyra nivåer av underkategorier inte heller är särskilt praktiskt för den som slår i encyklopedin. Jag röstar för att man behåller och låter bli att stycka upp. OJH 19 augusti 2006 kl. 21.04 (CEST)

På engelska Wikipedia har man sedan en tid avskaffat de professorskategorier som fanns eftersom "professor" betyder olika saker i olika system och dessa kategorier skulle vinklats till att ge överrepresentation åt amerikaner, eftersom titeln "professor" utdelas mycket mer generöst där. (Andra engelskspråkiga länder har lecturers, senior lecturers, readers och andra titlar för det som i USA är professorer av ett eller annat slag. För att en amerikansk professorstitel skall vara speciell skall den vara en namngiven donationsprofessur.) I stället har man kategoin "academics" som täcker in alla sådana varianter och är uppdelad efter ämnesområden: botaniker, zoologer, lingvister, historiker etc. °C 19 augusti 2006 kl. 22.07 (CEST)

Jag förstår inte riktigt vad som är det principiella problemet med en "stor" kategori? I och med att kategorier sorteras alfabetiskt behåller de väl ändå överblickbarhet/sökbarhet oavsett omfång? Därmed inte sagt att de som ligger i "Svenska (eller annan nationalitets) professorer" inte också parallellt kan/bör kategoriseras efter ämne och lärosäte. Det är väl inte konstigare än att en person kan stå under både "svenska programledare i TV" och "barnprogramledare" (eller vad nu de kategorierna mer exakt heter). /FredrikT 20 augusti 2006 kl. 03.26 (CEST)

FredrikT, din kommentar här ovan är indenterad som om den vore ett svar på mitt inlägg, men du förefaller inte alls beröra det som jag tog upp. I stället svarar du på något annat. Har du placerat ditt inlägg på fel plats eller har du inte läst det jag skrev?

Problemet är inte storleken (det kan lösas med underkategorier) utan heterogeniteten inom gruppen professorer samt den samtidigt artificiella gränsdragning en sådan kategori innebär mellan akademiska lärare/forskare med professorstitel och sådana utan. Kategorin innebär att en ganska godtycklig gräns dras mellan exempelvis en professor i botanik och en docent/lektor i botanik vid samma institution.

Botanikprofessorn och botanikdocenten i exemplet har mer gemensamt med varandra än botanikprofessorn har med t.ex. Tore Wretman (i först hand kock och krögare men med professors namn) eller Marie-Louise Ekman (i första hand utövande konstnär, men undervisar vid en konsthögskola). Med de nya befordringsprofessorerna innebär det dessutom att en akademisk lärare som är verksam idag kan hamna i professorskategorin medan en ungefär lika meriterad lärare som gick i pension för 10-15 år sedan hamnar utanför. Och i parallellkategorin Kategori:Amerikanska professorer hamnar personer med titeln "assistant professor" vilket beroende på ett lärosätes status kan motsvara alltifrån en svensk lektor till en odisputerad timlärare.

Som kategoriseringskriterium för människor är en professorstitel alltså inte särskilt lämplig. Däremot skulle man kunna göra artiklar om de äldre eller mer kända lärostolarna vid svenska universitet (med kronologiska listor över innehavare), såsom redan finns för den skytteanska professuren i Uppsala. Se t.ex. engelska Wikipedias Category:Oxford Professorships. °C 20 augusti 2006 kl. 13.59 (CEST)

Som jag ser det medför kategorin i nuvarande skick flera problem. Ett problem hade lösts om den indelades efter lärosäte, i t.ex. kategori:Professorer vid Uppsala universitet, och de mindre universitetens professorer kunde då antingen få var sin kategori, eller kategoriseras i den övergripande kategorin "svenska professorer". Generellt ryggar jag tillbaka inför stora kategorier, även sådana som kategori:Svenska författare. Orsaken till detta kanske delvis hänger samman med att jag ofta sitter vid en långsam uppkoppling, och stora sidor tar tid att ladda ner, och då i synnerhet sådana med invecklad programmering, som kategorier. En annan orsak är att kategorier som sträcker sig över ett par tre sidor som regel är så övergripande att de artikelämnen som ryms i dem inte egentligen utgör en naturlig grupp - enligt mig i alla fall. Så upplever jag kategori:Svenska professorer - det är ingen grupp, bara ett gemensamt epitet. Till detta kommer vad jag skrev under Nicke L:s förslag om problem med nationaliteter i kategorierna.//IP 20 augusti 2006 kl. 10.19 (CEST)

Problemet med en för stor kategori är att den försvagar wikipedia. En kategori som aldrig kan tänkas bli komplett (eller i sitt kompletta skick skulle vara oanvändbar) är i sin grund godtycklig, i det här fallet godtycke som vi kan undvika. // OlofE 31 augusti 2006 kl. 22.29 (CEST)

En något sen kommentar: Till kategorins meningslöshet bidrar också att den inkluderar såväl akademiska professorer som personer med professors namn. Bero 10 november 2006 kl. 22.45 (CET)

Jag har några funderingar kring användandet av underkategorier. På sidan Kategori:Svenska professorer finns tre underkategorier. En av dem bör rimligen finnas där, nämligen Skytteanska professorer.

Däremot är jag mera tveksam till den underkategori som lagts upp för artiklar som handlar om Erik Gustaf Geijer, (Kategori:Erik Gustaf Geijer) vilken främst innehåller sånger av sagde professor. (1) Hör den verkligen hemma här? (2) Räcker det inte med att man kan klicka på Erik Gustaf Geijer i listan över professorer och sen hitta hans kategori? (3) Vem har i så fall rätt att ta bort den och hur görs det?

Det finns också en underkategori kallad Svenska lärde. De flesta professorer jag har stött på är ganska lärda, men givetvis finns det en massa andra lärda än de som fått en professur. Det framgår också av de namn som finns i kategorin. Om man utgår från vanlig enkel mängdlära bör delmängden Svenska professorer möjligen kunna ses som en underkategori till helheten Svenska lärde. (4) Är det jag som har missförstått kategoriernas struktur och uppbyggnad (jag ser dem som en hierarkisk trädstruktur) och därför blir förvirrad? (5) Eller borde det här rättas till? (6) Vem gör i så fall det och hur? OJH 30 maj 2006 kl.18.19 (CEST)

Rubriken ändrad (var: Skumma kategorier) då inlägget flyttats från annan sida hit. OJH 3 juni 2006 kl.13.54 (CEST)

I Sverige är professor en akademisk tjänst som tillsätts av regeringen efter råd från en grupp professorer inom samma fackområde. De sökande rangordnas efter sina vetenskapliga meriter. Arbetsuppgiften är sedan att fortsätta forska och att indervisa doktorander. Så det räcker inte att vara lärd, som du så riktigt konstaterar att många andra också är. Grundläggande för en professur är ju doktorsexamen. Just för att det finns andra människor, som är mycket lärda med utan akademiska meriter, så finns hedersdoktorat. Det är som namnet säger en hedersutnämning som säger att denna person som får detta doktorat innehar kunskaper och hanterar sina kunskaper på dett sådant sätt att dett universitets professorer och doktorer anser att nivå på hans/hennes kompetens motsvara kunskapskraven vi kräver av vår forskande personal. H*n har tillfört detta ämne så mycket, utvecklat forskningsfältet etc så att vi tacksamt erkänner denna förnämliga förtjänst genom hedersdotorat. En mycket känd hedersdoktor är fotografen Lennart Nilsson i medicin av Karolinska Institutet. Här på Wikipedia så har vi på Projekt Psalmer hymnologen Oscar Lövgren, efter sina enormt omfattande studier och omfattande redovisning av psalmer och hymner genom tiderna.. Och förståss allas vår statsminister Göran Persson som av rektor, mot lärarnas vilja, vid Örebro Universitet tilldelades ett hedersdoktorat. Jag ser egetligen inget problematiskt med kategorin som sådan. Fast det kan självklart blöi ganska många.Agneta 3 juni 2006 kl.15.27 (CEST)

Hej. Jag förstår inte riktigt ditt resonemang. En doktorsexamen är en examen som erhålls efter att man fullgjort en viss utbildning. Ett hedersdoktorat är en hedersutmärkelse som utdelas av fakulteterna vid lärosätena på en rad olika grunder där långtifrån alla bygger på att mottagaren skulle vara en lärd person. En professor är däremot innehavare av en viss typ av akademisk anställning eller tjänst, vars kvalifikationer specificeras i högskolelagen. (Den tillsätts för övrigt av lärosätet, inte regeringen.)

De tre fenomenen du nämner hör samman på så sätt att alla tre förekommer inom akademin. Men om det skulle utgöra grunden för att godta dem som underkategorier till kategorin svenska professorer bör även samtliga svenskar med filosofie kandidatexamen läggas dit, liksom artiklar som handlar om användandet av framläggning/opposition för att bekräfta kvaliteten i en viss text samt artiklar om fördelning av fakultetsanslag och vetenskapliga donationer.

Jag ifrågasätter inte att diverse lärda svenskar verkligen är lärda och att många av dem var/är professorer. Men de som inte är det har inte i kategorin Svenska professorer att göra och att visa Svenska lärde som en underkategori till Svenska professorer är direkt missledande! Jag ifrågasätter inte att professor Erik Gustaf Geijer ska finnas med i kategorin Svenska professorer. Men varför ska hans och bara hans verksamhet utgöra en underkategori som främst ägnas åt hans (utmärkta) arbeten? Räcker det inte med att han ingår i kategorin och att man från hans eget uppslagsord kan söka hans livsverk? OJH 3 juni 2006 kl.20.28 (CEST)

Svenska lärde är huvudsakligen humanister. Den som skapat denna kategori har förmodligen uppmärksammat att filosofisk-humanistiska ämnen inte utan reservationer räknas till vetenskapen. Den kan därför inte vara en överkategori till professorer. Alla lärde har heller inte varit professorer - en del har bara blivit berömda.//--IP 3 juni 2006 kl.20.40 (CEST)

Självklart ska människor som inte har fått en professur stå med i en kategori som denna. Jag antar att den som skriver in en person vet med sig att det är svenska professorer de kategoriserar. Nej, professurer tillsätts inte av fakulteterna. Inte ens så kallade "köpeprofessurer" där näringslivet finansierar lönen och högskolan forskningen. Jag vet inte om du menar att det skulle finnas "olärde" professorer. Jag antar att du inte menar det. Vad det gäller Geijer som egen kategori så begriper inte jag heller det. Jag skulle kunna tänka mig en underkategori som "fakultetstillsatta" jämfört med "av regeringen tillsatta". Sen har vi professorerna i estetiska ämnen som måste bedömas på helt andra grunder än både naturvetare och humanister.

(Och IP: Det beror ju på vem som räknar! En skicklig humanist, samhällsvetare eller teolog, jurist är ju inte fy skam om jag får "räkna").

Skillnaden mellan en hedersdoktor och en annan doktor är att den förstnämnda kan föreläsa och undervis, men inte examinera. En doktor kan examinera alla under sin egen nivå utom de egna doktorandera. Det är professorer som examinerar doktorande vid doktorsexamen. .

För mig är det helt OK att sätta Geijer i ledet för övriga professorer och utan en egen (under)kategori.

En väsentlig sak i sammanhanget är ordet 'professor' på engelska inte betyder samma sak som det svenska ordetutan "lärare" och då inte för doktorander utan "highschoolelever" = gymnasieskola.Agneta 3 juni 2006 kl.21.35 (CEST)

Om du menar att Johannes Bureus inte ska räknas till svenska lärde kan du inte resa över Smålands gränser norrut utan att bli attackerad ;) Förr i tiden fanns det en hel del självlärda, och det finns det än, som inte är professorer, bara lärda. "Lärd" syftar på "bokligt lärd". En kemist eller medicine professor behöver inte vara så lärd i den bemärkelsen att det är värt att framhålla. För att få en artikel här räcker att vederbörande forskat och kommit på något. En lärd behöver inte ha kommit på något. En typisk lärd är de äldre universitetsbibliotekarierna. Det var de mest lärda professorerna som fick bli bibliotekarier till typ 1800-talet. //--IP 3 juni 2006 kl.21.42 (CEST)

Framför allt har nog personen som skapat kategorin avsett personer som nämns inom idé- och lärdomshistorieämnet - det är åtminstone så jag använt kategorin.//--IP 3 juni 2006 kl.22.02 (CEST)

Om jag tolkar er rätt har jag alltså stöd för att dra igång någon sorts omröstning om en justering av kategorierna. De lärda ska flyttas från att vara en underkategori till att vara en egen "toppkategori" eller vad det nu heter. I den kan svenska professorer med fördel dubbelregistreras, men den är inte begränsad till professorer utan till personer som är framstående inom sitt verksamhetsområde. (För historiska personer finns det troligen konsensus i de flesta fall, medan det för samtida personer kommer bli en godtycklig bedömning. Det är dock ett helt fristående problem.)

Erik Gustaf Geijer ska inte längre vara en underkategori, men vad ska den flyttas till? Jag utgår från att det är dumt att ta bort den, eftersom den samlar en massa info om Geijer. Så, några förslag på hur den ska hanteras? Ska man lägga upp den som en egen "toppkategori" eller ska länkarna bakas in i huvudartikeln Erik Gustaf Geijer? OJH 3 juni 2006 kl.23.14 (CEST)

Geijer-kategorin borde döpas om till Kategori:Verk av Erik Gustaf Geijer, eftersom det är just verk den omfattar - förutom själva personartikeln, som med fördel kan återfå sina tidigare kategorier. Nämnda verkkategori blir underkategori till Kategori:Svenskspråkig litteratur i likhet med Kategori:Verk av Erik Johan Stagnelius. Det finns fler författarkategorier som enligt min mening borde döpas om och flyttas på samma sätt. Det bör länkas till verkkategorisidan från författarartikeln (och även i andra riktningen), men det är också allt. // Tysen 3 juni 2006 kl.23.57 (CEST)

Jag har nu startat en omröstning om de lärde och en om Geijer. Fortsatt diskussion bör föras under respektive rubrik. OJH 4 juni 2006 typ ungefär kl.00.19 (CEST) (signerad och daterad i efterhand)

Jag känner mig manad att påpeka att Professor inte betyder "gymnasielärare" på engelska. Begreppet är visserligen urvattnat i nordamerikanskt bruk så till den grad att föreläsare på community colleges (ett mellanting mellan komvux och högskola) ibland tituleras Professor även om de bara avlagt magisterexamen, men när jag studerade där kallade vi våra lärare för "Mr/Mrs/Miss/Ms" eller möjligen, i tillämpliga fall, "Dr" (vilket är betydligt vanligare på amerikanska gymnasier än på svenska).

I övriga engelskspråkiga länder är bruket minst lika restriktivt som i Sverige. Inom Department of Computer Science vid det universitet i Australien där jag studerar nu är det i princip bara Head of Department (underställd Dean of the Division of Engineering, Science and Computing) som, i egenskap av just detta, innehar titeln Professor. —LX (diskussion, bidrag) 10 juni 2006 kl.05.32 (CEST)

Var god modifiera inte diskussionen ovan.