Världsmästerskapen i artistisk gymnastik

I dagens värld har Världsmästerskapen i artistisk gymnastik blivit ett ämne av stor betydelse och intresse, både för experter och allmänheten. Sedan dess uppkomst har Världsmästerskapen i artistisk gymnastik fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och nationaliteter, och skapat debatter och diskussioner inom olika områden. Dess inverkan har varit så betydande att den har lyckats påverka beslutsfattande på global nivå, såväl som utvecklingen av olika branscher och sektorer. I den här artikeln kommer vi att på djupet analysera relevansen av Världsmästerskapen i artistisk gymnastik, dess implikationer och möjliga framtidsscenarier, för att kunna erbjuda en heltäckande vision av detta ämne som har präglat ett före och efter i dagens samhälle.

Världsmästerskapen i artistisk gymnastik
Sport(er)artistisk gymnastik
År1903 -
Geografisk omfattninghela världen
ArrangörFIG

Världsmästerskapen i artistisk gymnastik arrangeras varje icke-olympiskt år av Fédération Internationale de Gymnastique. Det första mästerskapet hölls 1903 i Antwerpen i Belgien, det var också den första internationella gymnastiktävlingen utanför OS.[1][2] De första mästerskapen var enbart öppna för män men sedan 1934 tävlar också kvinnor.[3][4]

Trots att tävlingarna sedan 1931 haft officiell status som världsmästerskap deltog endast europeiska länder fram till 1950 då Egypten deltog med ett lag bestående av åtta gymnaster. De följande mästerskapen 1954 deltog även Japan, Iran och USA.[3][4]

Tävlingar

År Värdstad Deltagare (d/h) Lag (d/h) Vinnare i medaljtabellen
1903 Antwerpen, Belgien 36 4 Frankrike Frankrike
1905 Bordeaux, Frankrike 24 4 Frankrike Frankrike
1907 Prag, Österrike-Ungern 36 6 Böhmen Böhmen
1909 Luxemburg, Luxemburg 36 6 Frankrike Frankrike
1911 Turin, Italien 48 8 Böhmen Böhmen
1913 Paris, Frankrike 36-48 6 Italien Italien
1922 Ljubljana, Jugoslavien 30-40 5 Kungariket Jugoslavien Jugoslavien
1926 Lyon, Frankrike 36-48 6 Tjeckoslovakien Tjeckoslovakien
1930 Luxemburg, Luxemburg 36-48 6 Kungariket Jugoslavien Jugoslavien
1934 Budapest, Ungern 78-104 13 (3/10) Schweiz Schweiz
1938 Prag, Tjeckoslovakien 48-64 8 (3/5) Tjeckoslovakien Tjeckoslovakien
1950 Basel, Schweiz 113 (53/60) 13 (7/6) Schweiz Schweiz
1954 Rom, Italien 258 (132/126) 31 (15/16) Sovjetunionen Sovjetunionen
1958 Moskva, Sovjetunionen 216 (88/128) 28 (13/15) Sovjetunionen Sovjetunionen
1962 Prag, Tjeckoslovakien 248 (116/132) 37 (17/20) Sovjetunionen Sovjetunionen
1966 Dortmund, Västtyskland 299 (156/143) 42 (22/20) Sovjetunionen Sovjetunionen
1970 Ljubljana, Jugoslavien 291 (137/154) 43 (21/22) Japan Japan
1974 Varna, Bulgarien 274 (148/126) 40 (22/18) Sovjetunionen Sovjetunionen
1978 Strasbourg, Frankrike 293 (145/147) 44 (22/22) Sovjetunionen Sovjetunionen
1979 Fort Worth, USA 315 (164/151) 49 (26/23) Sovjetunionen Sovjetunionen
1981 Moskva, Sovjetunionen 306 (135/171) 46 (19/27) Sovjetunionen Sovjetunionen
1983 Budapest, Ungern 351 (176/175) 54 (26/28) Sovjetunionen Sovjetunionen
1985 Montréal, Kanada 305 (158/147) 44 (23/21) Sovjetunionen Sovjetunionen
1987 Rotterdam, Nederländerna 377 (201/176) 58 (31/27) Sovjetunionen Sovjetunionen
1989 Stuttgart, Västtyskland 377 (187/190) 57 (28/29) Sovjetunionen Sovjetunionen
1991 Indianapolis, USA 403 (190/213) 59 (29/30) Sovjetunionen Sovjetunionen
1992 Paris, Frankrike 245 (141/104) inga lag Oberoende staters samvälde OSS
1993 Birmingham, Storbritannien inga lag Belarus Belarus
1994 Brisbane, Australien 151 (66/85) inga lag Belarus Belarus
1994 Dortmund, Tyskland enbart lag 37 (16/21) Kina Kina
Rumänien Rumänien
1995 Sabae, Japan 406 (197/209) 50 (26/24) Kina Kina
1996 San Juan, Puerto Rico inga lag Ryssland Ryssland
1997 Lausanne, Schweiz 385 (149/236) Rumänien Rumänien
1999 Tianjin, Kina 553 (260/293) Ryssland Ryssland
2001 Gent, Belgien 440 (172/268) Rumänien Rumänien
2002 Debrecen, Ungern Rumänien Rumänien
2003 Anaheim, USA 547 (224/323) 87 (35/52) Kina Kina
2005 Melbourne, Australien 272 (95/177) USA USA
2006 Århus, Danmark 502 (223/279) 76 (33/43) Kina Kina
2007 Stuttgart, Tyskland 467 (214/253) 48 (24/24) Kina Kina
2009 London, Storbritannien 389 (243/146) inga lag Kina Kina
2010 Rotterdam, Nederländerna 615 (272/343) 79 (34/45) Kina Kina
2011 Tokyo, Japan 478 (216/262) 48 (24/24) Kina Kina
2013 Antwerpen, Belgien 398 (134/264) inga lag Japan Japan
2014 Nanning, Kina USA USA
2015 Glasgow, Storbritannien 48 (24/24) USA USA
2017 Montréal, Kanada inga lag Kina Kina
2018 Doha, Qatar 542 (255/287)[5] USA USA
2019 Stuttgart, Tyskland 547 (259/288) USA USA
2021 Kitakyushu, Japan 312 (116/196) Kina Kina
2022 Liverpool, Storbritannien 407 (196/211) USA USA
2023 Antwerpen, Belgien USA USA
2025 Jakarta, Indonesien
2026 Rotterdam, Nederländerna
2027 Chengdu, Kina

Källor

Noter

  1. ^ (1996). History of Artistic Gymnastics. The Washington Post. Läst 2 mars 2019.
  2. ^ Grossfeld, s. 5.
  3. ^ History. Fédération Internationale de Gymnastique. Läst 2 mars 2019.
  4. ^ Grossfeld, s. 7.
  5. ^ (22 oktober 2018). Number of Entries by NOC. worldgymdoha18.com. Läst 2 mars 2019.

Externa länkar