Vostok 5
Nuförtiden är Vostok 5 ett ämne som diskuteras och studeras flitigt inom olika områden. Dess relevans har fått större betydelse de senaste åren och är föremål för debatt i akademiska, politiska och sociala kretsar. Vostok 5 har fångat uppmärksamheten hos både experter och medborgare, vilket genererat ett växande intresse för att förstå dess implikationer och konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Vostok 5 på djupet, ta upp dess olika aspekter och erbjuda en detaljerad analys av dess inverkan på dagens samhälle. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att försöka belysa nyckelaspekterna av Vostok 5 och analysera dess relevans i den samtida världen.
- För andra betydelser, se Vostok (olika betydelser).
| Vostok 5 Восток-5 | |||||
| Anropssignal | Ястреб (Jastreb - "hök")[1] | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| NSSDC-ID | 1963-020A[2] | ||||
| Färdens tid | 4 dagar, 23 timmar, 7 minuter | ||||
| Massa | 4 720 kg | ||||
| Uppskjutning | |||||
| Startplats | Bajkonur LC1 | ||||
| Start | 14 juni 1963 11:58:58 UTC | ||||
| Landning | |||||
| Landningsplats | 53°24′N 68°37′E | ||||
| Landning | 19 juni 1963 11:06 UTC | ||||
| Omloppsbana | |||||
| Varv | 82 st | ||||
| Apogeum | 131 km | ||||
| Perigeum | 130 km | ||||
| Banlutning | 64,9° | ||||
| Sträcka | 3,326 miljoner km | ||||
| Besättning | |||||
| Valerij Bykovskij | |||||
| Kronologi | |||||
| |||||
Vostok 5 (ryska: Восток-5) var en rymdflygning i det sovjetiska rymdprogrammet 1963. Det var den femte bemannade färden i Vostokprogrammet. Vostok 5 sköts upp 14 juni 1963 från Kosmodromen i Bajkonur.[3] Rymdflygningen varade i 4 dagar, 23 timmar och 7 minuter och blev därmed den längsta av alla i Vostokprogrammet.[2] Kosmonauten som satte uthållighetsrekord var Valerij Bykovskij. Han skulle senare göra ytterligare två rymdfärder.[4]
Flygningen
Rymdfarkosten sköts upp den 14 juni 1963, efter att ha försenats tre dygn på grund av flera tekniska problem. Enligt planerna skulle flygningen vara hela åtta dygn, kortades på grund av oron för solaktiviteter, men innebar ändå ett nytt uthållighetsrekord i rymden. Under färden utförde Bykovskij några enklare vetenskapliga experiment och utförde också fysiska övningar och tester för att undersöka hur kroppen reagerade på tyngdlösheten.
Eter nästan fem dagar i omloppsbana runt joden återinträdde farkosten i jordens atmosfär. Farkosten landande vid positionen 53°23′52″N 67°36′18″Ö / 53.39777°N 67.60500°Ö, nordväst om Karatal-floden i norra Kazakstan den 19 juni efterknappt 120 timmars färd, vilket var längre än den sammanlagda tiden för amerikanernas hela Mercuryprogram.[5][4]
Besättning
Ordinarie
- Valerij Bykovskij – första rymdflygning
Backup
Reserv
Källor och referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Vostok 5, 16 april 2015.
Noter
- ^ ”Call signs of astronauts” (på engelska). http://www.gctc.ru/main.php?id=156. Läst 21 maj 2015.
- ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1963-020A. Läst 22 mars 2020.
- ^ Sven Grahn. ”Vostok”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vostok. Läst 19 maj 2015.
- ^ Astronomica – Galaxer – planeter – stjärnor – stjärnbilder – rymdforskning. Tandem Verlag GmbH (svensk utgåva). 2007. sid. 240. ISBN 978-3-8331-4371-7
- ^ Asif. A. Siddiqi (2000) (på engelska). Challenge to Apollo: The Soviet Union and the Space Race, 1945-1974. NASA. sid. 267. http://history.nasa.gov/SP-4408pt1.pdf. Läst 11 maj 2015
| ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
