I dagens värld har Vorticism blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det är för dess inverkan på samhället, dess relevans i historien, dess inflytande på kulturen eller dess implikation i utvecklingen av vetenskap och teknik, har Vorticism fångat uppmärksamhet och debatt hos akademiker, yrkesverksamma, entusiaster och allmänheten i allmänhet. Med en karriär som sträcker sig från tidigare decennier till nutid har Vorticism visat sin förmåga att generera passionerade diskussioner och djupa reflektioner, vilket väckt både beundran och kritik inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Vorticism och dess inverkan på det samtida samhället.
Vorticism (av latin vortex ’virvel’) var en radikal brittisk konstriktning som hyllade kraftutvecklingen och energin i det moderna maskinsamhället. Aktiv runt åren för Första Världskriget nådde rörelsen sin höjdpunkt runt 1915.
Under 1910-talet utvecklade Brittiske konstnären Wyndham Lewis (1882-1957) en teori som kom att kallas Vorticism, vilken innebar en koncentration av den syntetiska Kubismens samt den italienska Futurismens teorier för att således skapa en ny konströrelse som speglade dynamiken i det moderna, urbana samhället. Lewis publicerade bland annat två manifest i ett nummer av tidskriften Blast år 1914, där han klargjorde för rörelsens ståndpunkt: "The New Vortex plunges to the heart of the Present, we produce a New Living Abstraction." Vorticisterna uttryckte en aggression mot de etablerade Victorianska värderingar som upplevdes som hindrande för utvecklingen av nya konstnärliga rörelser och generationer i England. Bildkonst och litteratur sammanlänkades, där poeten Ezra Pound (1885-1972) fick en avgörande roll för rörelsen jämte Lewis. Vorticisternas konst karaktäriseras av semi-abstrakta, maskinlika, geometriska former och energiska rörelser.
Bland övriga konstnärer inom rörelsen kan Jacob Epstein (1880-1959), C.R.W. Nevinson (1889-1946), Jessica Dismorr (1885-1939), William Roberts (1895-1980), Helen Saunders (1885-1963) samt Henri Gaudier-Brzeska (1891-1915) nämnas.