Inom ramen för Vilgot Larsson finner vi idag ett ämne av stor relevans och intresse. Detta ämne har genererat debatter, diskussioner och reflektioner inom olika områden, från politik till vetenskap, inklusive kultur och samhälle i allmänhet. Det är ett tema som uppmanar oss att reflektera över livets grundläggande aspekter, att ifrågasätta våra övertygelser och att söka svar på frågor som har följt oss genom historien. Genom den här artikeln kommer vi att försöka fördjupa oss i Vilgot Larsson, utforska dess olika aspekter, analysera dess implikationer och erbjuda en kritisk och analytisk blick på ett ämne som berör oss alla.
Vilgot Larsson | |
Nationalitet | ![]() |
---|---|
Född | 3 maj 1932, Falun, Dalarna |
Död | 21 december 2015 (83 år) |
Spelardata | |
Position | Back |
Klubbar | |
Spelade för | Leksands IF |
Övrigt | |
Proffsår | – |
Vilgot "Ville" Larsson, född 3 maj 1932 i Falun, död 21 december 2015,[1] var en svensk ishockeyspelare i Leksands IF och Tre Kronor.
Han började spela som junior i Leksand 1948 och fortsatte sedan i klubbens A-lag fram till 1964. Under större delen av tiden i Leksand bildade han backpar med Åke Lassas. Han bedöms ha varit en av de skickligaste skridskoåkarna genom alla tider i den högsta serien inom svensk ishockey. Han lär ha byggt upp sin skicklighet genom att varje dag åkt mellan Leksand och Rättvik som träning, en sträcka på över två mil enkel resa. Vilgot Larsson var en av de tunga krafterna bakom Leksands framgångsrika ungdomsverksamhet inom ishockey och var juniortränare för Leksand.
Vilgot Larsson blev världsmästare i ishockey 1957 och det berättas att han kastade sig och stoppade en puck med pannan i slutminuterna i matchen mot Sovjetunionen då Sverige lyckats vända 2-4 till 4-4 och säkrade guldmedaljerna. Han deltog i ett Olympiskt vinterspel 1956 i Cortina d'Ampezzo, Italien. Han är Stor grabb nummer 48 i ishockey. Hans tröjnummer 3 sitter numera i taket på Tegera Arena.
Presentation och statistik för Vilgot Larsson som spelare på Elite Prospects.