Viggo Christiansen

I dagens artikel ska vi utforska Viggo Christiansen och dess inverkan på våra liv. Viggo Christiansen är ett mycket relevant ämne idag, som har genererat många debatter och forskning inom olika områden. Sedan dess uppkomst har Viggo Christiansen fångat uppmärksamheten hos ett brett spektrum av människor, eftersom dess implikationer sträcker sig till olika aspekter av vårt dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att analysera i detalj vad Viggo Christiansen är, vad som gör det så relevant och vilka eventuella återverkningar det har på vår miljö. Dessutom kommer vi att undersöka olika perspektiv på Viggo Christiansen, i syfte att erbjuda en heltäckande och balanserad syn på detta fascinerande ämne.

Viggo Christiansen
Född9 december 1867[1]
Köpenhamn[2]
Död3 november 1939[1][3] (71 år)
Gentofte[2], Danmark
BegravdGarnisons Kirkegård[4]
Medborgare iKonungariket Danmark
SysselsättningPsykiater, neurolog, universitetsadjunkt
ArbetsgivareSankt Hans Hospital
SläktingarEinar Christiansen (syskon)
Utmärkelser
Riddare av Dannebrogorden (1917)[2]
Dannebrogsmännens hederstecken (1922)[2]
Kommendör av Dannebrogorden (1927)[2]
Redigera Wikidata

Knud Viggo Christiansen, född 9 december 1867, död den 3 november 1939,[5] var en dansk psykiatriker och neurolog, bror till Einar Christiansen.

Viggo blev medicine doktor 1898, docent i neurologi 1902 samt professor och ledare för Rigshospitalets neurologiska poliklinik från 1913. Han var överläkare vid avdelningen för nervsjukdomar från 1929 och sundhetsstyrelsets konsulent i ärenden rörande sinnessjukvården 1909-22. Dessutom var Christiansen sakkunnig i ett stort antal kommittéer för byggande av sinnessjukhus, omarbetande av sinnessjukhusstadga, ordnande av personalförhållanden vid sinnessjukhusen med mera.

Bland Christiansens skrifter märks Om Urinens Giftighed (doktorsavhandling, 1898), Kliniska föreläsningar över nervsjukdomar (1905) och över sinnessjukdomar (1906), Christian den VII:s Sindssygdom (1906), Hjærnesvulster (1917), Les tumeurs du cerveau (1921), Charles Bell (1922), Migrænen (1925) och Sindets Lidelser (1927).

Källor

Noter
  1. ^ Dansk Biografisk Lexikon, Dansk biografisk Leksikon-ID: Viggo_Christiansen, läs online.
  2. ^ Dansk Biografisk Leksikon, 3. udgave, tredje utgåvan, .
  3. ^ Académie nationale de médecine, Académie nationale de médecine-ID: 751, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ Gravsted.dk.
  5. ^ ”Viggo Christiansen”. The New England Journal of Medicine. 14 mars 1940. http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJM194003142221112. Läst 2 januari 2011.