Victor Babeș
I dagens värld har Victor Babeș blivit ett ämne av stort intresse och relevans. Med tiden har detta ämne varit föremål för debatt, forskning och analys av experter och forskare från olika discipliner. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle har Victor Babeș spelat en grundläggande roll i mänsklighetens utveckling. I den här artikeln kommer vi att utforska detta spännande ämne på djupet, undersöka dess olika aspekter och dess inflytande inom olika områden. Genom rigorös analys och en omfattande vision kommer vi att försöka belysa detta ämne för att bättre förstå dess betydelse och relevans i dagens värld.
| Victor Babeș | |
 | |
| Född | 28 juli 1854[1] Wien[2] |
|---|---|
| Död | 19 oktober 1926[1][3][4] (72 år) Bukarest |
| Medborgare i | Kejsardömet Österrike, Ungern och Rumänien |
| Utbildad vid | Wiens universitet,  |
| Sysselsättning | Mikrobiolog, universitetslärare, anatomical pathologist, läkare |
| Befattning | |
| Professor | |
| Arbetsgivare | Eötvös Loránd-universitetet Bukarests universitet[5] Universitatea Babeș-Bolyai[5] |
| Föräldrar | Vincențiu Babeș |
| Utmärkelser | |
| Prix Montyon – vetenskapspriset (1924) Officer av Hederslegionen | |
| Redigera Wikidata | |
Victor Babeș, född 4 juli 1854 i Wien, död 19 oktober 1926 i Bukarest, var en rumänsk läkare och mikrobiolog.
Babeș studerade medicin i Wien och Budapest, och arbetade sedan som lärjunge och assistent åt bland andra Rudolf Virchow, Louis Pasteur, Victor André Cornil och Robert Koch. Han utnämndes 1885 till e.o. professor i histopatologi i Budapest och 1887 till professor i experimentell patologi och bakteriologi samt chef för det seroterapeutiska institutet, l'Institut Babeș i Bukarest.
Babeș var en framstående vetenskapsman inom ett brett spektrum omfattande bakteriologi och serologi ofta med utgångspunkt från hans specialitet som histopatolog. Hans arbeten behandlar spetälska, difteri, rabies, nervfeber med flera sjukdomar. Hans namn är också knutet till de så kallade Babeș-Ernstska metakromiska kornen i difteribaciller samt den av honom år 1888 beskrivna intraerytrocytära parasiten vars släkte sedermera fick namnet Babesia.
Babeș utgav en mängd större och mindre avhandlingar främst i bakteriologi samt, tillsammans med Cornil, den första utförliga läroboken i bakteriologi, Les bactéries (andra upplagan 1886), och tillsammans med bland andra Paul Oscar Blocq, Atlas der pathologischen Histologie des Nervensystemes (1893 ff.). De på Babeș laboratorium utförda undersökningarna utgavs under titeln "Annales de l'institut de pathologie et de bacteriologie".
Referenser
Noter
- ^ Victor Babeș, SNAC (på engelska), SNAC Ark-ID: w6zq23q5, läs onlineläs online.
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 13 december 2014.
- ^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 00064730030866.
- ^ Académie nationale de médecine, Académie nationale de médecine-ID: 121, läst: 9 oktober 2017.
- ^ läs online, revista-apostrof.ro .
Tryckta källor
- Babes (Babesiu), Viktor i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
- Svensk uppslagsbok, Lund 1929
Externa länkar
|