Via Hadriana
I dagens värld är Via Hadriana ett ämne som har fått stor relevans inom olika områden. Från vetenskap till populärkultur har Via Hadriana fångat experternas och allmänhetens uppmärksamhet. Allt eftersom tiden går fortsätter Via Hadriana att vara ett ämne för intresse och debatt, som påverkar både enskilda beslut och offentliga riktlinjer. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Via Hadriana, dess implikationer och dess inverkan på dagens samhälle. Genom en djupgående analys försöker den belysa detta fascinerande ämne och dess relevans för vårt dagliga liv.
Via Hadriana var en gammal romersk väg som byggdes och färdigställdes i den romerska provinsen Aegyptus år 137 e.vt. av kejsar Hadrianus, som också byggde Hadrianus mur i romerska britannia. Vägen löpte mellan den nybyggda staden Antinopolis vid Nilen och den äldre staden Berenike vid Röda havet. Spår av vägsträckningen noterades av Couyat (1910)[1] och Murray (1925),[2] som noterade platserna för flera små mansios längs den södra delen av vägen, men få i norr och ingen alls längs den väst-östliga sträckningen mellan Antinopolis och kusten. Många av dessa vägstationerna hade befästa bevattningspunkter (så kallade hydreumator).[3]
Referenser
- ^ M. Couyat, "Ports gréco-romains de la mer rouge et grandes routes du désert arabique" i Comptes Rendus, Paris 1910
- ^ G.W. Murray, "The Roman roads and stations in the Eastern Desert of Egypt"; Journal of Egyptian archaeology 11 (1925), pp. 138-150
- ^ Sidebotham S. E. ; Zitterkopf R. E., "Survey of the via Hadriana by the University of Delaware : the 1996 season", in: Bulletin de l'Institut français d'archéologie orientale ISSN 02550962 , 1997, vol. 97, pp. 221-237
