Vetenskapsåret 1750
I dagens artikel ska vi prata om Vetenskapsåret 1750, ett ämne som har skapat stort intresse på senare tid. Vetenskapsåret 1750 är ett ämne som väcker debatt och kontroverser, eftersom det har flera perspektiv och motstridiga åsikter. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Vetenskapsåret 1750, analysera dess inverkan på samhället, dess utveckling över tid och dess relevans i det aktuella sammanhanget. Dessutom kommer vi att fördjupa oss i de möjliga konsekvenserna av Vetenskapsåret 1750 och de olika ståndpunkter som finns i frågan. Läs vidare för att ta reda på allt du behöver veta om Vetenskapsåret 1750!
| Vetenskapsåret 1750 | |
 | |
| 1749 · 1750 · 1751 | |
| Humaniora och kultur | |
|---|---|
| Konst, litteratur, musik och teater | |
| Samhällsvetenskap och samhälle | |
| Krig | |
| Teknik och vetenskap | |
| Vetenskap |
Händelser
- Thomas Wright föreslår att Vintergatan är ett skivformat system av planeter med solsystemet i centrum.
- Gabriel Cramer publicerar Introduction à l'analyse des lignes courbes algébriques om algebraiska kurvor.
Pristagare
- Copleymedaljen: George Edwards, brittisk ornitolog.
Födda
- 18 januari - Johann Gottlob Schneider (död 1822), tysk zoolog.
- 16 mars - Caroline Herschel (död 1848), tyskfödd engelsk astronom.
- 13 maj - Lorenzo Mascheroni (död 1800), italiensk matematiker.
- 5 juli - Aimé Argand (död 1803), schweizisk fysiker och kemist.
- 8 oktober - Adam Afzelius (död 1837), svensk botaniker.
- Aaron Arrowsmith (död 1823), engelsk kartograf.
- Jean Nicolas Fortin (död 1831), fransk fysiker.
- Christian Konrad Sprengel (död 1816), tysk botaniker och teolog.
- Maria Lullin (död 1831), schweizisk entomolog.
Avlidna
- 25 april - Olof Petrus Hjorter (född 1696), svensk astronom.