I dagens värld är Verónica Forqué ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Sedan dess uppkomst har Verónica Forqué skapat debatt, intresse och nyfikenhet inom olika samhällsområden. Allt eftersom tiden går fortsätter Verónica Forqué att vara relevant och inflytelserik i människors liv, vilket har fått många att utforska dess olika aspekter och dimensioner. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Verónica Forqué och försöka belysa dess betydelse och inverkan på dagens samhälle.
Verónica Forqué | |
![]() Verónica Forqué, 2019. | |
Född | Verónica Forqué Vázquez-Vigo 1 december 1955[1] Madrid[2] |
---|---|
Död | 13 december 2021[3][4] (66 år) Madrid[5] |
Medborgare i | Spanien |
Sysselsättning | Filmregissör, filmskådespelare, scenskådespelare |
Make | Manuel Iborra (g. 1981–2014, skilsmässa) |
Partner | Joaquín Kremel (1980–1981) |
Barn | 1 |
Föräldrar | José María Forqué Carmen Vázquez-Vigo |
Utmärkelser | |
Fotogramas de Plata för bästa TV-skådespelare (1985) New York Latin ACE Awards (1986) Goya för bästa kvinnliga biroll (1986) Goya för bästa kvinnliga biroll (1987) Sant Jordi-priset (1987) Lista över vinnare av Goyapriset för bästa kvinnliga huvudroll (1987) TP de Oro (1990) Fotogramas de Plata för bästa kvinnliga TV-skådespelare (1990) Fotogramas de Plata för bästa kvinnliga filmskådespelare (1993) Lista över vinnare av Goyapriset för bästa kvinnliga huvudroll (1993) TP de Oro (1995) Biznaga de Plata för bästa kvinnliga skådespelare (2001) Sant Jordi-priset (2004) Malaga-priset (2005) Hedersax (2014) Konstens hedersguldmedalj | |
Redigera Wikidata |
Verónica Forqué Vázguez-Vigo, född 1 december 1955 i Madrid, död 13 december 2021 i Madrid,[6] var en spansk skådespelare.[7]
Forqué är dotter till dramatikern Carmen Vázquez-Vigo och regissören José María Forqué[7] och syster till Álvaro Forqué, även han regissör. Hon har varit gift med skådespelaren Manuel Iborra och tillsammans har de en dotter.
Hon långfilmsdebuterade 1972[7] och har sedan dess bland annat vunnit Goyapriset fyra gånger; 1987 utsågs hon till bästa kvinnliga biroll för sin insats i El año de las luces, 1988 vann hon två priser bästa kvinnliga huvudroll för Moros y cristianos och bästa kvinnliga biroll för La vida alegre, 1994 utsågs hon till bästa kvinnliga huvudroll för rollen i Kika.
|