Varat och intet
I dagens värld är Varat och intet ett ämne som har fått relevans inom olika områden. Från utbildning till teknik, genom politik och hälsa, har Varat och intet fångat olika aktörers uppmärksamhet och skapat en bred debatt i samhället. Allt eftersom tiden går blir det uppenbart att Varat och intet är en fråga som inte kan ignoreras, eftersom dess påverkan blir allt mer påtaglig i människors dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att analysera olika aspekter relaterade till Varat och intet, för att förstå dess betydelse och de implikationer det har i vår nuvarande verklighet.
| Varat och intet | |
| Författare | Jean-Paul Sartre |
|---|---|
| Originaltitel | L'Être et le néant: Essai d'ontologie phénoménologique |
| Originalspråk | Franska |
| Översättare | Richard Matz |
| Land | Frankrike |
| Ämne | Ontologi |
| Förlag för förstautgåvan | Gallimard |
| Utgivningsår | 1943 |
| Utmärkelser | Århundradets 100 böcker enligt Le Monde |
Varat och intet (originaltitel L'Être et le néant: Essai d'ontologie phénoménologique), publicerad 1943, betraktas allmänt som den franske filosofen Jean-Paul Sartres viktigaste teoretiska arbete. I boken beskriver och tolkar han hela tillvaron i dess grundande. Alla de stora ämnena avhandlas: medvetandet, handlingen, friheten, ansvaret, moralen, döden etcetera. Sartre förfäktar, att individens existens föregår individens essens.
Sartre tar även upp relationerna människor emellan. Den grundläggande intentionen med "Varat och intet" är att definiera medvetandet som transcendent.
I Frankrike röstades detta fenomenologiska verk fram till plats 13 på listan över århundradets 100 böcker enligt Le Monde.
Referenser
- Spade, Paul Vincent (1996). ”Jean-Paul Sartre's Being and Nothingness” (
PDF). http://pvspade.com/Sartre/pdf/sartre1.pdf. Läst 16 maj 2016.
