I denna artikel ska vi analysera VVS-montör ur olika perspektiv, med syftet att förstå dess betydelse i dagens samhälle. VVS-montör har fångat experters och forskares uppmärksamhet på grund av dess relevans inom olika områden, från ekonomi till populärkultur. Under åren har VVS-montör varit föremål för debatt och analys av akademiker, aktivister och till och med politiska ledare. I denna mening är det viktigt att utforska de olika aspekterna av VVS-montör för att förstå dess inverkan på vår miljö, såväl som konsekvenserna det har för framtiden.
VVS-montör (vvs står för värme, ventilation och sanitet) (äldre benämningar: rörmokare, rörläggare), är en fackman som installerar och reparerar VVS-anläggningar i byggnader. Förutom rör kan dessa anläggningar bestå av värmepumpar, elpannor, solvärme, varmvattenberedare, värmeelement, fläktar, klimatanläggningar samt sanitetsporslin.
Arbetsförmedlingen bedömer (augusti 2018) att VVS-montörer har mycket goda möjligheter till arbete både på ett års sikt och på fem års sikt.
VVS-montör kan man bli i Sverige genom att först gå den treåriga gymnasieutbildningen VVS- och fastighetsprogrammet (tidigare Energiprogrammet) med inriktning VVS. Efter det går man 850 timmar multiplicerat med 4 perioder, alltså cirka två år som lärling på ett företag. Därefter avlägger man branschprov för att bli branschcertifierad VVS-montör. Alternativet är att direkt bli företagslärling under förutsättning att ett företag är villigt att åta sig utbildningsansvar och är anslutna till kollektivavtal. Under lärlingstiden kompletterar man med gymnasiebetyg i matte, svenska och engelska. Lärlingsperioden avslutas med samma branschprov som för gymnasieutbildade vvs-montörer.
Från hösten 2023 ska gymnasieskolans yrkesprogram ge grundläggande behörighet till högskola och universitet.