I dagens värld har Värälä fått oväntad relevans. Dess inverkan har märkts inom alla områden i samhället, från politik till kultur, teknik och ekonomi. Det är omöjligt att ignorera dess närvaro, eftersom dess effekter kan ses i vardagen för miljontals människor runt om i världen. Därför är det absolut nödvändigt att fördjupa sig i dess implikationer och förstå vilken roll den spelar idag. Denna artikel syftar till att utforska de olika aspekterna av Värälä, analysera dess inflytande och dess återverkningar på olika områden, för att belysa ett fenomen som ständigt utvecklas.
Värälä är en by på västra stranden av Kymmene älv 5 kilometer söder om Kouvola i Elimä.
I Värälä, som ingick i Elimä fjärding, utbröt hösten 1772 oroligheter sedan landbönderna på godsen, som innehades av ätterna Wrede och af Forselles, beslutit upphöra med att förrätta dagsverken. Väräläborna och senare även invånarna i andra byar sände därefter delegationer till Stockholm med krav på att erhålla arvsrätt till de frälsehemman som de bebodde. Våren 1773 blev ett antal bönder gripna och satta i straffarbete på Svartholms fästning; samtidigt stationerades krigsfolk i byarna. I oktober samma år böjde sig bönderna för övermakten, varefter de fängslade frigavs, medan ledarna bestraffades. Under Gustav III:s ryska krig 1788–1790 utkämpades 24–25 april och senare på sommaren 1789 mindre strider vid Värälä, som förblev i svensk hand. Där slöts även 14 augusti 1790 på basis av status quo freden i Värälä som ändade kriget.[1]