I dagens värld har Vägen till Gyllenblå blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett stort antal människor runt om i världen. Med vetenskapens och teknikens framsteg har Vägen till Gyllenblå positionerat sig som ett centralt ämne inom olika kunskapsområden och genererat debatter, forskning och nya upptäckter som har påverkat samhället avsevärt. Från sitt ursprung till nutid har Vägen till Gyllenblå markerat ett före och efter på olika områden, och genererat stora förändringar och transformationer som har haft en inverkan på hur vi förstår världen. I den här artikeln kommer vi att i detalj undersöka effekten och betydelsen av Vägen till Gyllenblå, analysera dess inflytande på olika sfärer av det dagliga livet och de möjliga konsekvenser det har för framtiden.
Vägen till Gyllenblå | |
Genre | Barnprogram |
---|---|
Regissör | Leif Krantz |
Manus | Roar Skolmen |
Medverkande | Maria Tornlund Erik Lindgren Tuncel Kurtiz Christina Carlwind Maria Hedborg Sven-Erik Vikström |
Antal avsnitt | 5 |
Längd (per avsnitt) | 30 minuter |
Antal säsonger | 1 |
Land | ![]() |
Produktion | |
Produktionsbolag | TV2 Barn[1] |
Producent | Eréne Bergman[2] |
Sändning | |
Originalkanal | TV2 |
Originalvisning | 29 december 1985– 26 januari 1986 |
Externa länkar | |
IMDb SFDb SVT Play |
Vägen till Gyllenblå är ett barnprogram som hade premiär på Sveriges Televisions TV2 den 29 december 1985.[3] [4]
TV-seriens fem halvtimmesavsnitt skrevs av Roar Skolmen och regisserade av Leif Krantz. Serien visades i repris 1989.[4] Den har även publicerats i SVT:s Öppet arkiv.
Serien handlar om två barn, Fredrik och Cecilie, som försöker få tillbaka skrattet till planeten Gyllenblå, där skratt har förbjudits.[5]
Musiken skrevs av Magnus Lind och Peter Jansson.