Följande artikel kommer att ta upp ämnet Usko Meriläinen, som har blivit mycket aktuellt de senaste åren. Usko Meriläinen är ett ämne som har väckt många människors intresse, eftersom det har en betydande inverkan på olika aspekter av vårt dagliga liv. I den här artikeln kommer olika synpunkter på Usko Meriläinen att utforskas, liksom dess betydelse idag. Dessutom kommer de implikationer som Usko Meriläinen har i olika sammanhang att analyseras, från politik till teknik, inklusive kultur och samhälle i stort. Utan tvekan är Usko Meriläinen ett ämne som förtjänar att utforskas på djupet för att förstå dess omfattning och möjliga återverkningar i framtiden.
Usko Meriläinen | |
![]() Usko Meriläinen. | |
Född | 27 januari 1930 Tammerfors, Finland |
---|---|
Död | 12 november 2004 (74 år) Tammerfors eller Helsingfors |
Begravd | Sandudds begravningsplats |
Medborgare i | Finland |
Utbildad vid | Konstuniversitetets Sibelius-Akademi ![]() |
Sysselsättning | Kompositör, dirigent, filmmusikkompositör |
Utmärkelser | |
Pro Finlandia-medaljen av Finlands Lejons orden (1987) | |
Redigera Wikidata |
Usko Aatos Meriläinen, född 27 januari 1930 i Tammerfors, död 12 november 2004, var en finländsk tonsättare.
Meriläinen studerade 1951–1955 för Aarre Merikanto vid Sibelius-Akademin och senare bland andra för Wladimir Vogel i Schweiz. Han var 1954–1956 körledare vid Finlands nationalopera och verkade senare som kapellmästare i Kuopio och Tammerfors samt som musiklärare i sistnämnda stad.
Meriläinen var 1981–1982 ordförande för tonsättarorganisationen Finlands Tonsättare rf. Han komponerade instrumental- och orkesterverk (bland annat flera symfonier), scen- och filmmusik, kammarmusik med mera. Han erhöll Pro Finlandia-medaljen 1987 och promoverades till hedersdoktor vid Sibelius-Akademin 1997.
Meriläinen är begravd på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.