I dagens värld har Urkantonerna blivit ett ämne av stor relevans och intresse. Med tidens gång har Urkantonerna visat sig vara ett ämne som inte lämnar någon oberörd, genererar debatter, motstridiga åsikter och oändliga reflektioner. Vikten av Urkantonerna ligger i dess inverkan på olika aspekter av vardagen, från politik till populärkultur. Likaså har Urkantonerna varit föremål för studier och forskning, vilket har gett upphov till många framsteg och upptäckter som har revolutionerat vår förståelse av världen omkring oss. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska inverkan av Urkantonerna och dess inflytande på olika sfärer i samhället.
Urkantonerna kallas de tre kantoner (Schwyz, Uri och Unterwalden) som 1291 ingick i det Schweiziska edsförbundet (ty. Eidgenossenschaft), vilket blev upphovet till staten Schweiz.
Vid tidpunkten var förbundet föga mer än ett löfte om ömsesidig försvarshjälp, speciellt riktat mot Habsburg. Tillsammans med Luzern, som var den fjärde kantonen som blev medlem i edsförbundet, omtalas de även ibland som "skogskantoner" (ty. Waldstätten, jämför Vierwaldstättersjön).