Den här artikeln tar upp Uppslagsverk, ett ämne av stor relevans och intresse idag. Uppslagsverk är ett ämne som har skapat debatt och diskussion inom olika områden och väckt intresset hos experter, akademiker och människor i allmänhet. Genom historien har Uppslagsverk spelat en avgörande roll i samhället och dess betydelse fortsätter i den samtida världen. I denna mening är det viktigt att fördjupa kunskapen och förståelsen för Uppslagsverk, analysera dess implikationer, utmaningar och möjligheter. Genom den här artikeln försöker vi erbjuda en komplett och avslöjande vision av Uppslagsverk, vilket berikar debatten och förståelsen för detta mycket relevanta ämne.
Ett uppslagsverk, konversationslexikon, uppslagsbok, encyklopedi eller realencyklopedi är ett referensverk som har ambitionen att sammanfatta allt vetande, antingen i allmänhet eller inom ett visst område.
Uppslagsverket ligger i formen nära ordboken, med artiklar i varierande längd om en lång rad olika ämnen. Båda består av en sammanfattning av mänsklig kunskap, vanligen sorterat alfabetiskt. I många fall samsas ordboken och uppslagsverket inom samma verk, oavsett om verket består av en eller flera volymer.
Termen encyklopedi kommer från grekiskans enkyklios paideia, ordagrant ”rundad bildning” eller ”kunskaper som formar en krets” i betydelsen ”allmänbildning”. Variant av paideia (παιδεία) finns i betydelsen ”utbildningen, uppfödningen, av ett barn”. Först under 1700-talet började termen ”encyklopedi” användas för att benämna de kunskapssamlingar som idag förknippas med ordet. Därefter har många uppslagsverk internationellt sett använt -pedi eller -pedia som ett suffix för att ange att verket är en encyklopedi.
På svenska användes först det latinska begreppet, men under andra halvan av 1800-talet började det mer svenska ”uppslagsbok” användas. I början av 1900-talet uppkom ”uppslagsverk”, för att markera att en encyklopedi oftast består av flera volymer.
Encyklopedi är en metodisk sammanfattning av alla konster och vetenskaper, ordnade antingen systematiskt (det vill säga efter deras inre sammanhang) eller lexikaliskt (i bokstavsföljd). Ofta betecknas med encyklopedi ett arbete, som behandlar endast en viss gren av mänskligt vetande, till exempel politik, medicin, teologi. Motsatsen till encyklopedi är monografi.
Konversationslexikon är ett verk som innehåller uppsatser, ordnade i bokstavsföljd, och avsett att meddela kortfattade upplysningar över de viktigaste namn, föremål och begrepp, som förekommer i det bildade samtalet (konversationen) eller vid läsning. Titeln förekom första gången i Johan Hübners Staats-, Zeitungs- und Conversationslexikon (1742) och blev, efter den framgång som Brockhaus’ Conversations-lexikon fick (påbörjat 1796), en vanlig benämning på encyklopediska verk med lexikalisk uppställning i Tyskland och Skandinavien .
Till skillnad från ordböcker, som innehåller rent formmässig information om orden, som stavning och böjning, behandlar uppslagsverk varje ämne tämligen ingående, ofta med illustrationer eller kartor, bibliografier och statistik. Båda har dock, traditionellt, skrivits av betalda ämnesexperter.
Ett uppslagsverk definieras av fyra större element: dess ämnesområde, dess vidd, dess struktur och dess produktionsmetod.
Uppslagsverkets struktur och utvecklande egenskaper är speciellt lämpligt för lagring på skiva eller datornätverk, och alla större tryckta encyklopedier har utkommit i sådan form under senare år. Skivbaserade utgåvor (särskilt cdrom-format) har fördelarna att vara billiga att producera och lätta att distribuera. Dessutom kan de ha ett innehåll som är omöjligt att trycka, såsom rörliga bilder, ljud och filmer. En annan stor fördel är att man kan använda hyperlänkar för hänvisningar till andra artiklar. Uppslagsverk på nätverk, till exempel Internet, har å andra sidan även fördelen att vara (potentiellt) dynamiska. Ny information kan visas nästan omedelbart, istället för att behöva vänta på nästa utgåva, som är fallet med encyklopedier på skiva eller i bokform. Ett utmärkt exempel på detta är Nationalencyklopedin, som uppdateras dagligen, med utgångspunkt från nyhetsflödet. I en forskningsstudie 2018/19 som analyserade alla nya uppslagsord i NE under ett år visades att cirka 90% av dessa skrevs av NE:s redaktion och var mer av karaktären korta notiser än artiklar.
Att tryckta uppslagsverk och sådana på CD-rom tillhör historien kan alla som besöker ett folkbibliotek idag notera. Även digitala uppslagsverk som NE tappar användare och läsare på dessa bibliotek. Idag är det cirka 12% av folkbiblioteken som abonnerar på NE online. De som vill veta mer har funnit andra källor, varav Wikipedia är en.
Många klassiska författare från antiken, som Aristoteles, försökte skriva utförligt om mänsklig kunskap. Engelsmannen John Harris är oftast angiven som den förste som etablerade det nutida formatet 1704 med sitt Lexicon technicum. Den berömda Encyclopædia Britannica hade en blygsam början: från 1768 till 1771 publicerades tre volymer, men redan några år senare kom en andraupplaga på hela tio volymer.
Den kanske mest berömda av de tidiga encyklopedierna är den franska Encyclopédie, till stor del skriven av upplysningsfilosoferna, Jean Baptiste le Rond d’Alembert och Denis Diderot och slutförd 1772 (28 volymer, varav 11 med enbart planscher, 71818 artiklar, 2885 illustrationer).
På de stora europeiska språken började stora uppslagsverk ges ut kontinuerligt, och de blev större och större. I England gavs Encyclopædia Britannica ut i allt större upplagor. I Tyskland hade Brockhaus Enzyklopädie börjat utkomma under 1700-talets sista år, och utgavs sedan i hela 13 upplagor under 1800-talet. I Frankrike gavs flera stora verk ut redan under tidigt 1800-tal, bland annat Encyclopédie du XIXe siècle, som med sina 75 band var störst. Det följdes av det betydande Grand dictionnaire universel du XIXe siècle (ofta bara kallat Larousse efter upphovsmannen Pierre Larousse) som kom ut i 17 stora volymer mellan 1866 och 1876.
I Danmark kom ett relativt stort uppslagsverk ut redan 1816–1828, betitlat Conversations-Lexicon eller Encyclopædisk Haandbog’. Det var i huvudsak en översättning från tyska förlagor och bestod av 28 små band. I slutet av seklet kom det första betydande danska uppslagsverket, Salmonsens Konversationsleksikon, ut med sin första upplaga.
I Sverige kom några små verk ut under 1800-talet som inte fick något större genomslag, bland annat P.G. Bergs Svenskt konversationslexikon (4 band, 1845–1852) samt Bonniers första verk Konversations- och universallexikon (4 band, 1856–1866). Det var först när Nordisk familjebok började utkomma som Sverige fick sitt första uppslagsverk av nationalkaraktär. Första upplagan kom i 18 band plus 2 supplementband mellan 1875 och 1899.
Världens till omfånget största uppslagsverk i bokform är Enciclopedia universal ilustrada europeo-americana, även kallad Enciclopedia Espasa. Detta spanska verk utkom mellan 1905 och 1933 och kompletterades därefter med årliga supplement. Med supplementen inräknade omfattade verket 119 band (122 (böcker) och 180.000 sidor, 210 miljoner ord och fem miljoner litteraturreferenser (2012).
I Norge kom första häftet av Illustreret Norsk Konversationsleksikon ut den 11 oktober 1906. Det har senare getts ut i nya reviderade utgåvor under titeln Aschhougs Konversasjonsleksikon.
Onlineuppslagsverk
Information om uppslagsverk
|