I den här artikeln ska vi prata om Ulph Hamilton och dess inverkan på det moderna samhället. Ulph Hamilton är ett ämne av stor relevans idag och har genererat ständig debatt inom olika sfärer. Sedan dess uppkomst har Ulph Hamilton väckt intresset hos både experter och fans, och genererat oändliga åsikter och teorier som försöker ge det mening och förståelse. Under årens lopp har Ulph Hamilton varit föremål för studier, forskning och analyser som försöker dechiffrera dess sanna innebörd och de implikationer det har på vardagen. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv på Ulph Hamilton och dess roll i den samtida världen, analysera dess många aspekter och hur det har format den verklighet vi lever i.
Ulph Hamilton | |
![]() | |
Född | 1 februari 1920 |
---|---|
Död | 19 april 1965 (45 år) |
Medborgare i | Sverige |
Barn | Michaël Palmstierna Hamilton (f. 1955) |
Föräldrar | Douglas Hamilton Erna Hamilton |
Redigera Wikidata |
James Ulph Harald Douglas Hamilton, född 1 februari 1920 i Montreux i Schweiz, död 19 april 1965 (självmord) var en svensk greve och frivillig i tyska Waffen-SS under andra världskriget.[1][2]
Ulph Hamilton var son till Douglas Hamilton, som även han stred i tysk tjänst under andra världskriget, och Erna Hamilton, född Simonsen. Han växte upp hos sina morföräldrar i Danmark och 1934 inledde han studier vid Lund men avlade ingen examen. Sommaren 1941 tog han istället värvning i Waffen-SS och blev ledare för den så kallade "Hamiltongruppen" eller "Vikingarna" som de också kallade sig själva. Det var en grupp svenskar som rest med tron om att få strida i en helsvensk bataljon i Finland men istället hamnade på östfronten i SS-regementet Der Führer efter utbildning i Klagenfurt, Österrike. Ulph Hamilton, som var tysktalande, ledde gruppen fram till Klagenfurt där han istället fick agera tolk under utbildningen.
Under utbildningen hade han svårt att anpassa sig till den stränga disciplinen och hans änka Ulla-Birgitta Hamilton berättar i dokumentären Svenskarna som stred för Hitler om hur Ulph Hamilton vid ett tillfälle som bestraffning tvingats kräla i leran och sedan fått springa runt sin trupp och ropa "Jag är en svensk greve men jag ser ut som ett svin!". Dock blev han, innan han hunnit delta i strid vid fronten, hemskickad från utbildningen då man menade att han var "politiskt opålitlig".
Ulph Hamilton hittades död genom självmord efter att han inte dykt upp i rätten efter ett åtal för att ha svindlat matthandlare på äkta mattor.