Ulfberht
I Ulfberht-världen finns en stor mångfald av erfarenheter, åsikter och kunskaper som bidrar till att berika vår förståelse och perspektiv på Ulfberht. Ur olika synvinklar och discipliner har Ulfberht varit föremål för intresse och studier, genererat debatter, framsteg och reflektioner som inbjuder oss att fördjupa oss i dess innebörd och inverkan på våra liv. Genom historien har Ulfberht spelat en grundläggande roll i vårt sätt att förhålla oss till världen omkring oss, och påverkat våra övertygelser, beslut och handlingar. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Ulfberht, undersöka dess många dimensioner och ta itu med nyckelfrågor som gör att vi bättre kan förstå dess relevans idag.
| Ulfberht | |
|---|---|
 | |
| Typ | Svärd |
| Ursprungsplats | Skandinavien |
| Tjänstehistoria | |
| Använts av | Vikingar |
| Produktionshistoria | |
| Tillverkare | Ulfbert |
| Antal tillverkade | 171 funna |
| Specifikationer | |
| Vikt | 1,22 kg |
| Längd | 95 cm |
| Bladlängd | 760 mm |
Ulfberht är en typ av svärd som användes i Skandinavien under vikingatiden. Ulfberht-svärd var tillverkade av degelstål med en relativt hög kolhalt och därmed både starkare och böjligare än andra europeiska svärd under vikingatiden och medeltiden. Totalt 171 sådana svärd har återfunnits.
Degelstål har inte kunnat framställas i Europa förrän den industriella revolutionen under 1700-talet, men i Indien har sådant stål, så kallat wootz, tillverkats sedan 300-talet f.Kr. och hade under 800-talet spridit sig till stora delar av mellanöstern. Vikingar har troligen skaffat sig tillgång till materialet från Persien via handelsrutten över Volga och Kaspiska havet. Designen är dock snarlik vanliga vikingasvärd och tyder på att svärden är smidda i Europa, troligen i Frankerriket.
Alla kända vikingatida svärd tillverkade av degelstål har haft inskriptionen +VLFBERH+T. Att inskriptionen är gjord med latinska bokstäver och inte nordiska runor samt att de innehåller det kristna korset tyder på att svärden troligen inte är smidda i Skandinavien. För en skandinavisk smed som huvudsakligen var van att arbeta med smidesjärn var degelstål hårt och svårarbetat. Det är därför troligt att svärden är tillverkade av smeder från det kristna Frankerriket, vilka i sin tur hade erhållit kunskapen att tillverka och bearbeta degelstål från krigsfångar från Bysantinska riket.
Eftersom Ulfberht-svärd var mycket dyra och hett eftertraktade började det snart tillverkas billigare piratkopior av samma kvalitet som ordinära vikingasvärd, det vill säga med låg kolhalt och med slagginslutningar som gjorde svärden sköra. Många av dessa svärd har också inskriptioner som skiljer sig något från äkta Ulfberht-svärd.
Referenser
- ^ Stalsberg, Anne. ”The Vlfberht sword blades reevaluated” (PDF). Arkiverad från originalet den 6 november 2015. https://web.archive.org/web/20151106040422/http://www.jenny-rita.org/Annestamanus.pdf. Läst 25 maj 2015.
- ^ ”Secrets of the Viking Sword”. Nova. WGBH. https://www.youtube.com/watch?v=FWnNLDYgf7s.
- ^ Harris, Mike. ”Ulfberht Viking Sword review”. http://www.sword-buyers-guide.com/ulfberht.html. Uppskattning efter sentida kopia.
- ^ ”Das Ulfberht-Schwert aus Großenwieden, Stadt Hessisch-Oldendorf, Ldkr. Hameln-Pyrmont”. Arkiverad från originalet den 3 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150203032129/http://www.denkmalpflege.niedersachsen.de/portal/live.php?navigation_id=35782&article_id=129947&_psmand=45. Läst 26 maj 2015.
- ^ Alan Williams, "A Metallurgical Study of some Viking Swords", Gladius XXIX (2009), pp. 121-184.
- ^ MacIsaac, Tara (16 december 2014). ”A Step Closer to the Mysterious Origin of the Viking Sword Ulfberht”. http://www.ancient-origins.net/artifacts-ancient-technology/step-closer-mysterious-origin-viking-sword-ulfberht-002455.
- ^ Farrokh, Kaveh. ”The Viking Ulfberht Sword and Persian Steel”. http://www.kavehfarrokh.com/arthurian-legends-and-iran-europe-links/the-viking-ulfberht-sword-and-persian-steel/.
- ^ Kennedy, Maev (27 december 2008). ”1,000 years on, perils of fake Viking swords are revealed”. The Guardian. http://www.theguardian.com/science/2008/dec/27/archaeology-vikings-sword.