Ulf Andrée

Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Ulf Andrée, som har varit föremål för intresse och studier inom olika områden genom historien. Från dess ursprung till nutid har Ulf Andrée varit föremål för debatt, forskning och kontroverser, vilket gör det till en grundläggande referenspunkt för att förstå olika aspekter av mänskligt liv. Genom en detaljerad och rigorös analys kommer implikationerna och betydelserna av Ulf Andrée att utforskas, liksom dess relevans i det aktuella sammanhanget. Likaså kommer olika perspektiv och förhållningssätt att analyseras som kommer att belysa detta breda och mångskiftande ämne. Därför kommer vi att försöka erbjuda en komplett och berikande vision som bidrar till kunskapen och förståelsen av Ulf Andrée i alla dess dimensioner.

Ulf Andrée
FöddUlf Mickey Biggles Andrée
26 januari 1939
Gustav Vasa församling, Stockholm, Sverige Sverige
Död6 juli 2021 (82 år)
S:t Matteus församling, Stockholm
MakaMargareta Krantz
(g. 1966–2021; hans död)
Betydande verkNiklas och Figuren 1971
Katitzi (TV-serie) 1979
IMDb SFDb

Ulf Mickey Biggles Andrée, född 26 januari 1939 i Gustav Vasa församling i Stockholm, död 6 juli 2021 i S:t Matteus församling i Stockholm, var en svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.

Biografi

Han studerade först vid Willy Koblancks teaterskola innan han blev elev vid Norrköping-Linköping stadsteaters elevskola 1958–1961. Därefter var han verksam vid Riksteatern innan han 1963 kom till Knäppupp. Där gjorde han sin första roll i Pyjamasleken.

Emellertid tröttnade han på agerandet och slutade på teatern 1967. Därefter jobbade han som hamnarbetare i ett år för att tjäna ihop pengar till sin första film En flicka, en korv, fem påsar, två filltar, en seng, en brevbärare, ett jus, en blomma, ett läppstift, en nalle, en tandkrem, en fot, en spade, Knocll och Totts jul 1964, tre kuddar, en tannborste, en radio, ett tuggummi, en kam, ett durkslag, arton brev, en gafel, en kniv, ögonsmink, nie pengar, med vilken han antogs till regiutbildningen vid Svenska Filminstitutet 1968.

Han långfilmsdebuterade som regissör med Niklas och Figuren 1971.

Han gifte sig 1966 med Margareta Krantz, med vilken han fick en son. Ulf Andrée är gravsatt i minneslunden på Bromma kyrkogård.

Filmografi

Regi
Manus
Roller

Teater

Roller

År Roll Produktion Regi Teater
1959 Sir Simon de Canterville Spöket på Canterville
Bernt Callenbo		 Bertil Norström Norrköping-Linköping stadsteater
Ung och grön
Dorothy Reynolds och Julian Slade		 Ingrid Luterkort Norrköping-Linköping stadsteater
Frestelse
Jacques Deval		 John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
Servitören Ett resande teatersällskap
August Blanche		 Bertil Norström Norrköping-Linköping stadsteater
1960 Kasper Folk och rövare i Kamomilla stad
Thorbjørn Egner och Bjarne Amdahl		 Bertil Norström Norrköping-Linköping stadsteater
1961 Kolmodin Dunungen
Selma Lagerlöf		 Sture Ericson Norrköping-Linköping stadsteater
Fotograf Fredriksson Miss 6
Bertil Norström och Gunnar Hoffsten		 Jackie Söderman Norrköping-Linköping stadsteater
Thomas Diafoirus Den inbillningssjuke
Molière		 Sandro Malmquist Riksteatern
1962 Den goda människan från Sezuan
Bertolt Brecht		 Per Edström Pionjärteatern
Thibault l’Aignelet, herde Listig som en räv
David Augustin de Brueys och Jean de Palaprat		 Bernard Krook Riksteatern
1963 Dans på bryggan
Gardar Sahlberg och Arne Eriksson		 Olof Thunberg Hamburger Börs
Pyjamasleken
George Abbot, Richard Bisell, Richard Adler, Jerry Ross		 Carl-Gustaf Kruuse af Verchou
Mille Schmidt		 Idéonteatern
1964 Den stora effekten
Robert Dhery		 Stig Ossian Eriksson Idéonteatern
Medverkande Ryck mej i snöret, revy
Emil Norlander, Povel Ramel, Beppe Wolgers		 Åke Falck Turné/
Idéonteatern
1965 En kul grej hände på väg till Forum
Stephen Sondheim, Burt Shevelove, Larry Gelbart		 Gösta Bernhard Idéonteatern
Medverkande Ta av dej skorna, revy
Povel Ramel och Beppe Wolgers		 Egon Larsson Turné/
Idéonteatern
1966 Medverkande Bom krasch, revy
Beppe Wolgers		 Johan Bergenstråhle Idéonteatern
1967 Medverkande Svendska revyn, revy
Svend Asmussen och Beppe Wolgers		 Mille Schmidt Idéonteatern
1969 Andre gangstern Kiss Me, Kate
Cole Porter, Samuel Spewack och Bella Spewack		 Bo Forsberg Riksteatern
1975 Lång-Hans Prästkappan
Sven Delblanc		 Ulf Fredriksson Uppsala-Gävle Stadsteater

Regi

År Produktion Upphovsmän Teater
1976 Hemmet
Kent Andersson och Bengt Bratt Uppsala-Gävle Stadsteater

Referenser

  1. ^ https://www.dn.se/familj/dodsannonser/#/?query=ulf%20andr%C3%A9e
  2. ^ ”Ulf Andrée”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=66662&iv=OVERVIEW. Läst 25 augusti 2021. 
  3. ^ ”Nya filmskoleelever: Svensk kompositör, kubansk filmstjärna”. Dagens Nyheter: s. 16. 20 juni 1968. https://arkivet.dn.se/tidning/1968-06-20/165/16. Läst 18 juli 2018. 
  4. ^ ”Andrée, Ulf Mickey Biggles”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/de4a3cc8-2aa3-4cc0-9c3b-2f43cdec6054. Läst 29 januari 2024. 
  5. ^ Ebbe Linde (5 oktober 1961). ”Molière gästar Karlstad”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-10-05/270/14. Läst 18 juli 2018. 
  6. ^ ”Den goda människan”. Dagens Nyheter: s. 14. 23 mars 1962. https://arkivet.dn.se/tidning/1962-03-23/80/14. Läst 18 juli 2018. 
  7. ^ ”Patelin vid polcirkeln”. Dagens Nyheter: s. 12. 4 oktober 1962. https://arkivet.dn.se/tidning/1962-10-04/269/12. Läst 18 juli 2018. 
  8. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 46. 4 juni 1963. https://arkivet.dn.se/tidning/1963-06-04/149/46. Läst 18 juli 2018. 
  9. ^ ”I pyjamasfabriken”. Dagens Nyheter: s. 16. 24 september 1963. https://arkivet.dn.se/tidning/1963-09-24/260/16. Läst 18 juli 2018. 
  10. ^ Barbro Hähnel (27 januari 1965). ”Fräck Plautus i musicalhölje”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1965-01-27/25/12. Läst 18 juli 2018. 
  11. ^ Barbro Hähnel (17 maj 1965). ”Texttorka men fin musik i 'Ta av dej skorna'”. Dagens Nyheter: s. 19. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1965-05-17/132/19. Läst 22 januari 2016. 
  12. ^ Barbro Hähnel (25 september 1965). ”Skärpt ton på Idéon”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1965-09-25/260/14. Läst 22 januari 2016. 
  13. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 47. 10 maj 1967. https://arkivet.dn.se/tidning/1967-05-10/124/47. Läst 18 juli 2018. 
  14. ^ Barbro Hähnel (23 juli 1969). ”Berit Carlberg praktfull i ojämn 'Kiss me, Kate'”. Dagens Nyheter: s. 8. https://arkivet.dn.se/tidning/1969-07-23/196/8. Läst 18 juli 2018. 
  15. ^ Bengt Jahnsson (8 november 1975). ”Delblancs 'Prästkappan': Åtråvärt enkelt budskap”. Dagens Nyheter: s. 18. https://arkivet.dn.se/tidning/1975-11-08/303/18. Läst 18 juli 2018. 
  16. ^ Bengt Jahnsson (7 februari 1976). ”En teater på väg bakåt”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1976-02-07/36/11. Läst 18 juli 2018. 

Externa länkar