I den här artikeln kommer vi att analysera UIQ-fenomenet ur olika perspektiv, med syftet att förstå dess inverkan på det samtida samhället. Under de senaste decennierna har UIQ fått allt större relevans inom olika områden, vilket genererat debatter och kontroverser kring dess innebörd och konsekvenser. Utifrån ett historiskt, sociologiskt, politiskt, ekonomiskt och kulturellt synsätt kommer vi att utforska hur UIQ har format vårt sätt att relatera, tänka och organisera oss som samhälle. Likaså kommer vi att undersöka olika teorier och studier som kommer att bidra till att belysa detta fenomen och dess inflytande på människors dagliga liv. Genom en djup och rigorös analys strävar vi efter att erbjuda våra läsare en komplett och berikande vision av UIQ och dess implikation i dagens värld.
UIQ är en proprietär mjukvaruplattform och ett användargränssnitt för mobiltelefoner baserat på Symbian OS, utvecklat av UIQ Technology med huvudkontor i Ronneby. Mjukvaruutvecklare från hela världen kan utveckla applikationer och tjänster som kan integreras i UIQ och fungera i telefonen även efter produktion. För att utveckla en applikation eller tjänst på UIQ krävs ett mjukvaruutvecklarkit som kunde laddas ner gratis på developer.uiq.com.
Våren 1998 grundades det som skulle bli UIQ då Ericsson grundade Mobile Applications Lab i Ronneby. I april 1999 blev företaget en del av Symbian Software och kallades för Symbian AB. Symbian AB arbetare med att ta fram ett gränssnitt som kallades Quartz som lanserades i februari 2000. I februari 2002 ändrades företagets namn till UIQ Technology AB samtidigt som produktens namn ändrades till UIQ. I mars 2002 blev UIQ 2.0 färdig och samma år släpptes Sony Ericsson telefonen Sony Ericsson P800, baserad på UIQ, med pekpinne och tryckskärm.
I mitten av 2008 meddelade Nokia att de skulle köpa hela Symbian Software, vilket ledde till att menysystemet UIQ riskerade att försvinna när de olika versionerna av operativsystemet Symbian skulle slås ihop.[1] Hösten 2008 hade både Sony Ericsson och Motorola bekräftat att de skulle överge UIQ och UIQ Technology begärdes i konkurs i slutet av 2008.[2][3]
De mobiltelefontillverkare som licensierat UIQ är Sony Ericsson, Motorola, BenQ och Arima med telefonerna Arima U300, BenQ P30 · P31, Motorola A920 · A925 · A1000 · M1000 · MOTORIZR Z8 samt Z10, samt Sony Ericsson M600i · W950i · P800 · P900 · P910 · P990i · P1, G700 och G900. De flesta av telefonerna har pekpenna och tryckkänslig skärm.
Denna version hamnade aldrig i några kommersiella produkter.
Det var först med denna version som det kom ut kommersiella produkter på marknaden.
| |||||||||||||||||||||