Tyendeloven
Idag vill vi ta upp ett ämne som har blivit mycket aktuellt idag: Tyendeloven. Oavsett om vi pratar om betydelsen av Tyendeloven i dagens samhälle, dess inverkan på människors liv, eller till och med dess relevans i historien, är detta ett ämne som aldrig slutar att väcka intresse. Från dess ursprung till dess påverkan på det dagliga livet har Tyendeloven varit föremål för debatt och reflektion. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Tyendeloven för att förstå dess verkliga omfattning och innebörd i våra liv.
Tyendeloven var en dansk lag som klubbades igenom 1854 och reglerade framför allt tjänsteflickornas arbetsförhållanden. Lagen gav arbetsgivaren rätten att kräva att de fanns till hands dag och natt, förutom en ledig söndagseftermiddag varannan vecka. Arbetsgivaren fick även rätten att straffa tjänsteflickan, och begränsa hennes fritid. Däremot gav lagen tjänsteflickan rätt till visst skydd vid sjukdom. 1885-1891 rasade en debatt om arbetsförhållandena, som många ansåg vara dåliga. 1899 bildades "Københavns Tjenestepigeforening" som leddes av Marie Christensen, med målet att avskaffa lagen, vilket blev verklighet 1921, då den avskaffades och ersattes av den så kallade "Medhjælperloven".[1]
Kroppslig bestraffning fick användas mot flickorna upp till de var 16 år, mot pojkar till 18-årsåldern.[2]
Källor
Fotnoter
Externa länkar
| ||||||||