Tvåkällshypotesen

Nuförtiden har Tvåkällshypotesen blivit ett högst relevant ämne i det moderna samhället. Från dess inverkan på människors dagliga liv till dess inflytande på den globala ekonomin har Tvåkällshypotesen väckt ett ökat intresse för olika kunskapsområden. Eftersom tekniken går snabbt framåt och tankesätten förändras är det viktigt att noggrant undersöka de positiva och negativa aspekterna av Tvåkällshypotesen, samt utforska dess långsiktiga konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att ta en djupgående titt på Tvåkällshypotesen och dess inverkan på dagens värld, vilket ger värdefulla insikter och kritisk analys om detta ständigt föränderliga ämne. Läs vidare för att upptäcka mer om Tvåkällshypotesen och dess relevans i vår tid!

Tvåkällshypotesen är inom bibelforskningen en hypotes om tillkomstsammanhang mellan de tre synoptiska evangelierna, Matteusevangeliet, Markusevangeliet och Lukasevangeliet. Enligt hypotesen skall författarna till Matteus- och Lukasevangeliet ha haft tillgång till och använt Markusevangeliet och en andra, hypotetisk källa, som brukar kallas Q-källan (av tyskans Quelle - källa). Markusevangeliet är således det äldsta, medan Matteusevangeliet och Lukasevangeliet förutom material från Markusevangeliet även innehåller gemensamma inslag från Q, som är en samling spridda Jesusord, samt eget så kallat särstoff som är unikt för respektive återgivning.

Tvåkällshypotesen är idag den ledande teorin om de synoptiska evangeliernas uppkomst. Detta betyder inte att teorin undgått kritik. Det viktigaste argumentet mot tvåkällshypotesen är de så kallade "minor agreements", små spridda men ofta ordagranna överensstämmelser mellan de delar av Matteusevangeliet och Lukasevangeliet som inte härrör från Q eller Markusevangeliet.

Som möjligt indicium på tvåkällshypotesens riktighet, framhålls ibland Tomasevangeliet, såsom varande en sen version av Q. Det måste då framhållas att Q = Thomas är en speciell version av tvåkällhypotesen.

Se även

Referenser

  1. ^ Rasmussen, Tarald (2007). Kristendomen: En historisk introduktion. Artos. sid. 17-19. ISBN 978-91-7580-336-4 
  2. ^ Svartvik, Jesper; Frid, Bo (2002). ”Förord”. Thomasevangeliet med Jesusorden från Oxyrhynchus. Lund: Arcus förlag. ISBN 91-88552-42-X