Trädgårdschampinjon

I världen av Trädgårdschampinjon finns det ett brett utbud av ämnen, diskussioner och åsikter som kretsar kring deras relevans och påverkan på samhället. Under lång tid har Trädgårdschampinjon varit föremål för intresse och debatt, genererat oändlig forskning, analys och reflektioner både inom det akademiska området och i allmänheten. Dess inflytande sträcker sig till olika områden, från politik och ekonomi till kultur och teknik, var och en ger ett unikt perspektiv på betydelsen och betydelsen av Trädgårdschampinjon i våra dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Trädgårdschampinjon och dess inverkan på det samtida samhället, med syftet att erbjuda en panoramautsikt över dess komplexitet och dess inverkan på våra liv.

Trädgårdschampinjon
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
DivisionBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningAgaricales
FamiljAgaricaceae
SläkteChampinjoner
Agaricus
ArtTrädgårdschampinjon
Agaricus bisporus
Vetenskapligt namn
§ Agaricus bisporus
Auktor(J.E. Lange) Imbach 1946

Den mykologiska karaktären hos trädgårdschampinjon:


hymenium:
skivor


hatt:
välvd


skivtyp:
fria


ätlighet:
delikat




fot:
{{{fotkaraktär}}}


sporavtryck:
brun


ekologi:
saprofyt

Trädgårdschampinjon (Agaricus bisporus, tidigare kallad Agaricus brunnescens, vita varianter kallas även Agaricus hortensis[1]) är en svampart[2] som först beskrevs av Jakob Emanuel Lange, och fick sitt nu gällande namn av Emil J. Imbach 1946. Trädgårdschampinjon ingår i släktet champinjoner, och familjen Agaricaceae.[3][4][5] Arten är reproducerande i Sverige.[5] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]

Bruna trädgårdschampinjoner som låtits växa stora säljs som portabello.[1]

Odlad och i naturen plockad trädgårdschampinjon anses av Nordiska ministerrådets expertgrupp (2012) vara lämplig som handelssvamp.[6] I naturen plockad champinjon ingick inte i de finska myndigheternas lista på handelssvamp,[7] då risken för förväxling med bland annat vit flugsvamp ansågs för stor.

Fenylhydrazin-derivat i odlad trädgårdschampinjon kan vara genotoxiska och carcinogena. Därför rekommenderar Nordiska ministerrådets expertgrupp i sin rapport 2012 att svampen inte äts i större mängder än vad som är det vanliga i Danmark, Island, Norge och Sverige, det vill säga ungefär två kilogram per år. Gifthalten är större i rå svamp, varför den helst bör tillredas innan den äts. Kokvattnet skall helst kasseras.[6]

Källor

  1. ^ Kuo, M. (januari 2004). ”Agaricus bisporus: The Button Mushroom”. The MushroomExpert.Com. http://www.mushroomexpert.com/agaricus_bisporus.html. 
  2. ^ Imbach (1946) , In: Mitt. naturf. Ges. Luzern 15:15
  3. ^ Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (12 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/agaricus+bisporus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  4. ^ Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23
  5. ^ Dyntaxa Trädgårdschampinjon
  6. ^ ”Nordiska ministerrådet 2012: Handelssvamp”. Arkiverad från originalet den 22 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140222003747/http://www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/2012-540/at_download/publicationfile. Läst 8 maj 2013. 
  7. ^ Livsmedelssäkerhetsverkets förteckning över handelssvampar Arkiverad 21 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine.


sv:Champinjon