Trysilfjellet

I den här artikeln ska vi fördjupa oss i den spännande världen av Trysilfjellet. På sidorna som följer kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Trysilfjellet, från dess ursprung till dess senaste applikationer. Trysilfjellet är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen, och när vi går framåt i vår forskning kommer vi att upptäcka orsakerna bakom dess fascination. Genom intervjuer, forskning och vittnesmål kommer vi att fördjupa oss i Trysilfjellet för att förstå dess inverkan och relevans i dagens samhälle. Gör dig redo att upptäcka en ny värld genom Trysilfjellets ögon!

Trysilfjellet
Trysil fyra mil bort.jpg
Högsta fallhöjd685 m
Längsta nedfart5,4 km
Pister
Antal gröna pister24
Antal blå pister19
Antal röda pister12
Antal svarta pister11
Totalt71
Summa pistlängd78 km
Liftar
Släpliftar24
Stolliftar7
Berg-, kabin- och gondolbanor0
Totalt31

Trysilfjellet är en alpin turistdestination i Trysils kommun i Norge. Den är Norges största och ägs och drivs sedan 2006 av det svenska turistföretaget Skistar.[1]

Skidområdet består av 68 pister med 78 km total längd och 29 liftar (varav sju stolliftar, där fem av dem är sexstols-expressliftar), indelat i fyra byområden i ett hoplänkat lift- och pistsystem. Skihytta i väster har i huvudsak medelsvåra och lätta (röda/blå) pister, Turistsentret i söder har mestadels lätta (blå), Høgegga i öster har mestadels svåra (svarta), samt Høyfjellsentret/Fageråsen i norr med i huvudsak lätta (främst gröna) pister. Trysils högsta punkt är 1132 meter över havet. Anläggningens första skidlift byggdes 1958, och först under 1980-talet började utvecklingen att få fart.[2]

Det finns planer om att bygga en cirka två kilometer lång gondolbana (mest omtalat en pulsbana) som transport mellan Turistsentret och Trysils centralort.[3]

Fjället är beläget nära den svenska gränsen och kan ses från bland annat toppen på Idrefjället, Branäsberget samt vissa av Sälenfjällen.

Trysilfjellets liftar

Liftfakta i följande tabellformat:

Lift Område Åklängd
(m) 		Höjd-
skillnad
(m) 		Typ Byggår och tillverkare
F1 Brynbekken Fageråsen 1 271 152 Ankarlift 1989 av Städeli.
F2 Toppekspressen Fageråsen 1 945 310 Kopplingsbar sexstolslift med huvar 2006 av Leitner Ropeways.
F3 Kanken Fageråsen 671 177 Knapplift 2003 av Poma.
F5 Skarven Fageråsen 858 148 Knapplift 2006 av Doppelmayr.
F6 Hytteheisen Fageråsen 372 38 Knapplift 2006 av Poma.
F7 Stormyra 2 Fageråsen 1 011 139 Ankarlift 2009 av Doppelmayr.
F8 Stormyra 1 Fageråsen 1 011 139 Ankarlift 1994 av Doppelmayr.
F9 Stjerna Fageråsen 522 62 Knapplift 2001 av Doppelmayr.
F10 Smotten Fageråsen 416 54 Knapplift 2006 av Doppelmayr.
F11 Isiz Fageråsen 228 26 Knapplift 1994 av Poma.
F12 Familietrekket Fageråsen 1 699 281 Ankarlift 1998 av Doppelmayr.
F13 Myrsnipa Fageråsen 654 63 Knapplift 2011 av Leitner Ropeways.
H1 Høgekspressen Høgegga 1 691 451 Kopplingsbar sexstolslift 1998 av Doppelmayr.
H2 Høgegga Høgegga 1 646 400 Ankarlift 1996 av Doppelmayr.
H3 Svart'n Høgegga 748 241 Fast tvåstolslift 1993 av Poma
S1 Skihytta Ekspress Skihytta 1 302 286 Kopplingsbar sexstolslift med huvar 2016 av Leitner Ropeways.
S4 Tolver'n Skihytta 525 116 Ankarlift 1986 av Doppelmayr.
S6 Oletrekket Skihytta 1 050 155 Ankarlift 2007 av Leitner Ropeways
S7 Håvitrekket Skihytta 481 45 Knapplift 2008 av Leitner Ropeways.
T1 Liekspressen Turistcentret 1 972 369 Kopplingsbar sexstolslift 2000 av Poma
T2 Fjellekspressen Turistcentret 2 108 385 Kopplingsbar sexstolslift 1995 av Doppelmayr.
T4 Fryvil Turistcentret 308 35 Knapplift 2009 av Doppelmayr.
T5 Tussi Turistcentret 100 8 Knapplift 1999 av Poma
T6 Eventyr 1 Turistcentret 605 66 Knapplift 2006 av Leitner Ropeways.
T7 Sindretrekket Turistcentret 1 474 277 Ankarlift 2000 av Doppelmayr.
T8 Knetta Turistcentret 1 016 228 Fast fyrstolslift 1989 av Poma
T9 Setertrekket Turistcentret 1 161 219 Ankarlift 1989 av Doppelmayr.
T10 Hesten Turistcentret 1 018 222 Knapplift 1989 av Poma.
T11 Eventyr 2 Turistcentret 599 66 Knapplift 2008 av Leitner Ropeways.
Toppekspressens toppstation.

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Skistars köp av anläggningen Arkiverad 20 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine., läst 2013-10-12.
  2. ^ Historik, läst 2013-10-11.
  3. ^ Gondolbana, läst 2014-05-18.

Externa länkar