Trossdräng
I den här artikeln kommer vi att utforska det fascinerande livet för Trossdräng, en karaktär som har satt en outplånlig prägel på historien. Från ödmjuk början till hans uppgång till berömmelse, Trossdräng har ställts inför många utmaningar och utmärkt sig inom sitt expertområde. På dessa sidor kommer vi att analysera hans arv och de lärdomar vi kan dra av hans karriär. Dessutom kommer vi att undersöka påverkan av Trossdräng på dagens samhälle och dess inverkan på den samtida världen. Utan tvekan lovar den här artikeln att bli en djupdykning i Trossdrängs liv och arbete, och presentera ett unikt och avslöjande perspektiv på hans bestående arv. Följ med oss på denna resa för att upptäcka allt om Trossdräng och dess inverkan på världen!
Trossdräng var en befattning för anställt manskap i arméns tross, som i Sverige förekom fram till 1838. Trossdrängens främsta uppgift var att utföra transporter, till exempel köra förrådsvagnar, trossvagnar, kärror mm.
Enligt tågordningen av år 1696 skulle det vid kavalleriet finnas en trossdräng för 5 ryttare, vid dragonregementen en för 4 dragoner, vid infanteriet en för 3 tältlag (ett tältlag var 6 man). Trossdrängar skulle anskaffas av rote- och rusthållare, fick vid anställningen ha en ålder av 17 år och underhölls under tjänstgöring av kronan. Efter det Stora nordiska kriget minskades deras antal, och befattningarna hölls vid infanteriet vakanta i fredstid. Vid kavalleriet anskaffades de och trosshästarna av skvadronscheferna (passevolansen). Vid de indelta trupperna i Finland fanns ständigt trossdrängar och trosshästar, på passevolans anskaffade av kompani- och skvadronscheferna.
Efter 1838 har trossdrängar upphört att hållas i Sverige.
Källor
- Trossdrängar i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1920)
- Larsson,Anders. Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721 s. 144-147, 150. Jengel Förlag, Östersund 2022. ISBN 978-91-88573-43-8.