Tor Nitzelius

I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den spännande världen av Tor Nitzelius. Från dess ursprung till dess relevans idag kommer vi att utforska alla aspekter relaterade till Tor Nitzelius och hur det har påverkat olika områden i det dagliga livet. Under den här resan kommer vi att analysera dess olika implikationer, såväl som de möjliga framtidsperspektiv som föreställs kring Tor Nitzelius. Utan tvekan är det ett fascinerande ämne som väcker stort intresse inom många områden, så vi kan inte missa möjligheten att fördjupa oss i dess fascinerande universum. Gör dig redo att upptäcka alla aspekter av Tor Nitzelius i den här omfattande artikeln!

Tor Nitzelius
Född12 februari 1914 ​eller ​1914[1][2][3]
Maria Magdalena församling, Sverige
Död11 augusti 1999 ​eller ​1999[1][2]
Johannebergs församling, Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[4][5]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningFörfattare, botaniker
BarnTor Nitzelius (f. 1942)[6]
Redigera Wikidata

Tor Gustaf Nitzelius, född 12 februari 1914 i Maria Magdalena församling, Stockholm, död 11 augusti 1999 i Johannebergs församling, Göteborg[7], var en svensk dendrolog, trädgårdsintendent och fackboksförfattare.

Nitzelius var på 1950-talet intendent för Göteborgs botaniska trädgård, där han skapade den så kallade Japandalen.[8] Han författade flera böcker om växters användning i parker och trädgårdar. Han var en ivrig förespråkare för utländska lignosers användning i Sverige och lade stor vikt vid att förstå hur dessa växer i hemlandet och hur de borde trivas i Sverige. Han utnämndes 1992 till hedersdoktor vid Göteborgs universitet.[9]

Nitzelius insamlade ullungrönnen 1976 på den sydkoreanska ön Ulleung-do.[10]

Tor Nitzelius park i Alnarp har anlagts i hans anda. Han är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.

Bibliografi

  • Trädgårdens vackraste blommor (1950, andra upplagan 1952)
  • Blommande buskar och träd (1952, andra upplagan 1964)
  • Boken om träd (1958)
  • Skogens träd och buskar i färg, Färgserien, (1966, med Helge Vedel)
  • Träd i när och fjärran (1983)

Referenser

Noter

  1. ^ International Plant Names Index, IPNI författar-ID: 7003-1.
  2. ^ auktorsnamn, auktorsnamn (botanik): Nitz., läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Harvard University Herbaria & Libraries Index of Botanists, Harvard University Herbaria and Libraries, Harvard Index of Botanists-ID: 22693, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 16 juni 2017.
  5. ^ Nitzelius, GUSTAF TOR, Svenskagravar.se, läs online, läst: 16 juni 2017.
  6. ^ läs online, arkivet.dn.se , läst: 14 april 2024, ”Då blir arbetet med trädgården en stor och spännande upptäcktsfärd, säger hans son med samma namn, Tor Nitzelius jr, som numera är pensionerad arbetsrättsjurist.”.
  7. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  8. ^ ”Göteborgs botaniska trädgård: Japandalen”. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100812214627/http://www.gotbot.se/kulturvast_templates/Kultur_ArticlePageWide.aspx?id=55966. 
  9. ^ Olsson, Claes-Olof (2007). Hedersdoktorer vid Göteborgs universitet under 100 år: 1907-2007. Göteborg: Göteborgs universitet. sid. 143. Libris 10624901. ISBN 9789173603546 
  10. ^ ”Sorbus ulleungensis - Ullungrönn”. Tönnersjö plantskola. https://www.tonnersjo.se/show_trad.php?ID=189. Läst 14 december 2019. 

Källor

Auktoritetsdata