Ämnet för Tobias Asser är ett ämne som alltid skapar stort intresse och debatt bland experter och allmänheten. Med en historia som sträcker sig många år tillbaka har Tobias Asser varit föremål för många studier, forskning och diskussioner inom olika discipliner. Från dess påverkan på samhället till dess påverkan på ekonomin har Tobias Asser visat sig vara ett ämne av stor relevans idag. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Tobias Asser, från dess ursprung till dess nuvarande situation, för att erbjuda en komplett och uppdaterad bild av detta viktiga ämne.
Tobias Asser ![]() | |
![]() Tobias Asser, 1911. | |
Född | 28 april 1838 Amsterdam |
---|---|
Död | 29 juli 1913 eller 29 juni 1913 Haag |
Begravd | Oud Eik en Duinen |
Medborgare i | Konungariket Nederländerna |
Utbildad vid | Universitetet i Leiden Amsterdams universitet ![]() |
Sysselsättning | Jurist, professor, diplomat, advokat, domare, politiker, universitetslärare |
Befattning | |
Minister van staat President för Institut de Droit International (1897–) President för Institut de Droit International (1898–) | |
Arbetsgivare | Athenaeum Illustre (1862–1877) Amsterdams universitet (1877–1893) |
Barn | Carel Daniël Asser (f. 1866) |
Föräldrar | Carel Daniël Asser Rosette Henry Godefroi |
Utmärkelser | |
Nobels fredspris (1911) Hedersdoktor vid Humboldt-Universität zu Berlin (1911) Hedersdoktor vid Universitetet i Leiden (1913) Hedersdoktor vid Universitetet i Cambridge Hedersdoktor vid universitetet i Bologna | |
Redigera Wikidata |
Tobias Michael Carel Asser, född 28 april 1838 i Amsterdam, död 29 juli 1913 i Haag, var en nederländsk jurist. Han tilldelades 1911 Nobels fredspris.
Asser blev 1862 lärare i juridik vid Amsterdams atheneum och var 1876–1893 juris professor vid Universiteit van Amsterdam. Han var specialist på folkrätt och arbetade för ett fredligt samförstånd mellan folken, deltog i viktiga diplomatiska konferenser och var medstiftare 1873 till Institut de droit international samt blev 1906 dess hedersledamot. År 1893 blev han medlem av Nederländernas statsråd och 1904 statsminister. Han förvärvade sig ett namn såsom auktoritet på den internationella privaträttens område och tog även initiativ till konferenser i internationell rätt. Han var 1899 ett av Nederländernas ombud vid fredskonferensen i Haag och från 1900 ledamot av permanenta skiljedomstolen i nämnda stad. Han var 1907 ett av Nederländernas ombud vid andra Haagkonferensen och erhöll 1911 Nobels fredspris tillsammans med Alfred Fried.
|
|