Theodor Anckarsvärd

I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Theodor Anckarsvärd på olika aspekter av det samtida samhället. Från dess inflytande i den professionella sfären till dess betydelse i den personliga sfären har Theodor Anckarsvärd genererat en djup debatt och reflektion kring dess relevans och implikationer. Med åren har Theodor Anckarsvärd blivit ett ämne av intresse inte bara för specialister och akademiker, utan även för allmänheten. Genom omfattande analys försöker vi förstå vikten av Theodor Anckarsvärd i vårt dagliga liv och noggrant undersöka hur det formar vår värld idag.

Theodor Anckarsvärd
FöddVilhelm Teodor Anckarsvärd[1]
18 april 1816[2][3][4]
Dörby församling[3][1], Sverige
Död12 januari 1878[2][4][1] (61 år)
Klara församling[4], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[5]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningArkitekt[2][1]
Noterbara verkUmeå gamla fängelse
MakaEllen Anckarsvärd
(g. 1862–1878)[1]
BarnCossva Anckarsvärd (f. 1865)[1]
FöräldrarGustaf Magnus Anckarsvärd[1]
Utmärkelser
Riddare av Vasaorden (1861)[1]
Redigera Wikidata

Wilhelm Theodor Anckarsvärd, född 18 april 1816 i Dörby församling i Kalmar län, död 12 januari 1878, var en svensk arkitekt.

Biografi

Theodor Anckarsvärd föddes 1816Tingby i Dörby socken. Han var son till major Gustaf Magnus Anckarsvärd i armén och Maria Regina Pijhlgardt.[6]

Anckarsvärd, som studerat vid Kungliga Akademien för de fria konsterna i Stockholm, började sin karriär som tillförordnad konduktör vid Stockholms byggnadskontor. 1852 blev han länsbyggmästare i Växjö, och från 1855 till året före sin död var han intendent vid Fångvårdsstyrelsen där han efterträdde Carl Fredrik Hjelm. Han efterträddes av Carl Nestor Söderberg

Familj

Anckarsvärd gifte sig 9 september 1862 med kvinnosakskämpen Ellen Nyström (1833–1898), dotter till intendenten Axel Nyström och Eva Sofia Rung. De fick tillsammans diplomaten Cossva Anckarsvärd (född 1865).[6]

Verk i urval

Bilder

Källor

Noter

  1. ^ Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 1, Norstedts Förlagsgrupp, 1925, s. 126.
  2. ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.
  3. ^ Dörby kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, se/vala/00067/C/2 (1752-1820), bildid: C0026933_00114, födelse- och dopbok, s. 206, läs onlineläs online, läst: 24 april 2018, ”April 18 25 // Wilhelm Theodor,24.....”.
  4. ^ Sveriges dödbok, läst: 31 oktober 2018.
  5. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 24 december 2017.
  6. ^ Elgenstierna Gustaf, red (1925). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 1 Abrahamsson-Celsing. Stockholm: Norstedt. sid. 126. Libris 10076137 

Externa länkar