Thamos, König in Ägypten

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Thamos, König in Ägypten och utforska alla dess aspekter. Thamos, König in Ägypten är en grundläggande aspekt av det dagliga livet och har genom historien spelat en avgörande roll i samhället. Från Thamos, König in Ägypten har det påverkat hur människor förhåller sig till varandra, till dess inflytande på tekniska och vetenskapliga framsteg. Under de kommande raderna kommer vi att ta en djupgående titt på Thamos, König in Ägypten och hur den har format vår värld på sätt som ofta går obemärkt förbi. Gör dig redo att fördjupa dig i en resa genom komplexiteten och betydelsen av Thamos, König in Ägypten i våra liv!

Wolfgang Amadeus Mozart

Thamos, König in Ägypten (Thamos, kung av Egypten) (K. 345/336a) är en tysk pjäs av Tobias Philipp von Gebler till vilken Wolfgang Amadeus Mozart komponerade kör- och mellanaktsmusik av operamässig karaktär.

Historia

Mozart fick beställning på denna scenmusik redan 1773. Han skrev då två körer och fem instrumentalstycken. Det är inte klarlagt om Mozarts musik användes då pjäsen hade premiär den 4 april 1774 på Kärntnertortheater i Wien. År 1779 omarbetade Mozart körerna för Johann Böhms teatersällskap och lade till en tredje, och antagligen reviderade han också instrumentalmusiken. Dessutom tillät han att sinfonian (K. 184) begagnades som ouvertyr. Böhm använde emellertid musiken för skådespelet Lanassa av Karl Martin Plümicke. Så sent som 1783 beklagade Mozart att publiken i Wien hade tappat intresse för pjäsen och därmed möjligheten att få höra hans musik.

Personer

Den enda namngivna rollen är översteprästen Sethos (baryton). Därutöver förekommer fyra solister (sopran, alt, tenor och bas) och en blandad kör av präster och prästinnor.

Handling

Kung Thamos älskar Sais, solgudens prästinna. Utan att veta om det är hon i själva verket dotter till kung Menes som är utklädd till översteprästen Sethos. När Sethos avslöjar vem han är dödas den förrädiske generalen Pheron av en blixt. Hans elaka faster, prästinnan Mirza, begår självmord.

Källor

Noter

  1. ^ Törnblom, Folke H. (1991). Mozart. Köchel 1-626. Bokförlaget Legenda. sid. 120. ISBN 91-582-1641-3 

Tryckta källor

  • The New Penguin Opera Guide. London: Penguin Books. 1997. ISBN 0-140-51475-9 
  • Schloes, Percy A. (1970). The Oxford Companion to Music. London: Oxford University Press 
  • Sørensen, Inger; Jansson, Anders; Eklöf, Margareta (1993). Operalexikonet. Stockholm: Forum. sid. 465. Libris 7256161. ISBN 91-37-10380-6 


v • r
Operor av Wolfgang Amadeus Mozart
Die Schuldigkeit des ersten Gebots (1767) · Apollo et Hyacinthus (1767) · Bastien och Bastienne (1768) · La finta semplice (1769) · Mitridate, re di Ponto (1770) · Ascanio in Alba (1771) · Il sogno di Scipione (1772) · Lucio Silla (1772) · La finta giardiniera (1775) · Il re pastore (1775) · Thamos, König in Ägypten (1779) · Zaide (1780) · Idomeneo (1781) · Enleveringen ur Seraljen (1782) · L'oca del Cairo (1783) · Lo sposo deluso (1784) · Teaterdirektören (1786) · Figaros bröllop (1786) · Don Giovanni (1787) · Così fan tutte (1790) · La clemenza di Tito (1791) · Trollflöjten (1791)
Wolfgang Amadeus Mozart